Uppdrag – Rädda planeten!

24.10.2009 kl. 12:00
Riksdagen har under veckan behandlat statsrådets framtidsredogörelse om klimat – och energipolitiken med sikte på år 2050. Målen är ambitiösa.

Utsläppen av växthusgaser skall minskas med 80 % i förhållande till år 1990. Varför – jo för att vi vill stävja klimatförändringen. För visst är det så att framtiden för planeten jorden är oviss. Därför är det vårt uppdrag och vårt ansvar att leva vårt liv så att också kommande generationer kan leva, bo och älska på vår jord. Att se till att den jord vi lämnar som arv efter oss, är i minst lika gott tillstånd som den var då vi fick vandra våra levnadsdagar på den – det är vårt ansvar.

Vi behöver inte gå särskilt långt tillbaka i tiden, då människornas största orosmoment gällande jorden var att den skulle krocka med någon annan rymdkropp. Något som Tove Jansson beskriver så väl i Muminboken om kometen kommer. Hotet man såg, kom från rymden och att påverka det föreföll ligga bortom det vad människan förmår. Idag är situationen en annan. Hotet mot vår gemensamma planet Tellus uppfattas idag i första hand komma från människans eget agerande, och koldioxidutsläppen har betecknats som den stora skurken. Ett helt nytt politikområde har uppstått. Den som inte har en klimatpolitisk agenda är helt enkelt ”out ”.

Klimatförändringarna oroar och gemensamt har man i världssamfundet slagit fast att jordens temperatur inte skall få stiga mer än två grader. Samtidigt vet vi att då man tar en djupare titt in i den långa tidsrymd som föregår dagens liv, så har temperaturen också tidigare fluktuerat. Det finns skeptiker som hävdar att det vi nu ser inte är något exceptionellt, sett ur ett längre tidsperspektiv. Kanske har de också rätt – vem vet, men det väsentliga är att vi trots allt inte har råd att ta risken att de har fel!

Därför är det viktigt att också Finland har en långsiktig klimatpolitik som stakar ut vägen för framtiden så att vi kan hålla oss på den hållbara utvecklingens stig.

För att minska koldioxidutsläppen har det betydelse hur vi som konsumenter väljer. Det må gälla färdsätt – tåg eller flyg – det må gälla hurudana bilar vi kör med och vilken uppvärmning vi använder i våra hus, ja det gäller t.o.m. vad vi äter. I regeringens redogörelse talas mycket om ökad energieffektivitet, och det är utom all tvekan så att det på det området finns mycket att vinna ännu. Men hur upplyser vi konsumenterna och vilka morrötter använder vi oss av för att sporra till kloka val? Det är helt klart att det finns oändligt mycket att göra ännu just på den fronten.

Jag kan själv tjäna som exempel. Så sent som i somras blev jag i samband med ett företagsbesök medveten om att många av våra nyare egnahemshus som uppvärms med direkt el – kunde göras betydligt energieffektivare med rätt värmeåtervinningssystem. Det system vi installerade i vårt eget hus för drygt 10 år sedan kunde ersättas med ett betydligt effektivare, som skulle spara en avsevärd mängd energi. Med en luftvärmepump därtill skulle effekten ytterligare förbättras. Jag tror inte att jag som konsument är ensam om att känna mig lite vilsen i energidjungeln.

För att vi skall nå goda resultat måste den allmänna medborgarinformationen helt enkelt bli betydligt bättre. Och vi kommer också att behöva politiska beslut som sporrar oss att fatta smarta klimatvänliga investeringsbeslut. Samtidigt är det viktigt att inte glömma vårt gamla värdefulla byggandsbestånd. Det kan i praktiken vara svårt att ombygga dem till det vi kallar ”passiva hus” utan att kulturhistoriskt värdefulla värden går förlorade. Vi får heller inte gå i den fällan att skattepolitiken på sikt gör det olönsamt att bevara det ändå relativt begränsade gamla byggnadsbestånd vi har.

 

Anna-Maja Henriksson

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00