Norden i Vitryssland

05.11.2009 kl. 14:00
Vitryssland har betydelse för Norden. Landet, som nu varit självständigt i 18 år, orienterar sig delvis mot Europa och Östersjön. Tyvärr har den demokratiska utvecklingen gått långsamt.

Nordiska rådet har trots detta – i samarbete med Baltiska församlingen – lyckats med att bygga kontakter med både parlamentet i Minsk och oppositionspartier som för närvarande inte är representerade i parlamentet. Det nästa – fjärde i raden – rundabordssamtalet mellan nordiska, baltiska och vitryska politiker – planeras äga rum i Minsk under våren 2010.

Under sommaren 2008 besökte Nordiska rådets miljöutskott de områden i Tjernobyl där den höga radioaktivitetsnivån förhindrar fast bosättning. Nordiska investeringsbanken och miljöfonden NEFCO håller på med att förhandla om ett samarbetsavtal med den vitryska regeringen. Detta skulle betyda konkret samarbete om miljöprojekt, t.ex. i vattenrening. Vitryssland är en del av Östersjöns avrinningsområde.

Helt nyss har Vitryssland låtit Europarådet öppna en liten informationspunkt i Minsk. Även andra regionala organisationer har börjat skapa nya kontakter med Vitryssland. EU:s östra partnerskap inkluderar Vitryssland. Östersjörådet har redan gett Vitryssland observatörsstatus.

Östersjöparlamentarikerna, vars ordförande jag är, hade i år för första gången, bjudit in observatörer från parlamentet i Minsk till den årliga konferensen i månadsskiftet augusti-september.

Förslaget om att etablera ett nordiskt informationskontor i Minsk har flera gånger behandlats i presidiet. Kontoret anses inte som ett mål i sig, utan som ett instrument för genomförandet av de redan existerande samarbetsprojekten som Nordiska ministerrådet och andra nordiska institutioner har med landet. Kontoret skall även kunna underlätta Nordiska rådets samarbete med vitryska politiker och på så vis kunna bidra till den demokratiska utvecklingen.

Det är viktigt att kontoret byggs upp i ett tätt samråd med de nordiska diplomatiska representanter i regionen som redan finns.

Nordiska rådet har under behandlingen av frågan om informationskontoret tagit upp synpunkten om att man på längre sikt bör överväga huruvida det finns grunder för att upprätthålla de tre infokontoren i de baltiska länderna. Sedan infokontoren i de baltiska länderna grundades har mycket skett och baltiska blivit medlemmar i EU.
 

Inlägg under dagordningspunkt "Fördjupat utrikes- och försvarspolitiskt samarbete", Nordiska rådets 61:a session, Stockholm 26-29.10.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00