När en ministers vilja står mot grundlagen

06.11.2009 kl. 13:25
..."Inom de närmaste veckorna kommer vi att se vilket värde vår grundlag och vår grundlagsenliga rätt att på lika grunder få använda vårt modersmål i kontakt med myndigheterna har."...


Den sittande regeringens största lagstiftningsprojekt, regionförvaltningsreformen, är inne på slutrakan. Senaste tisdag behandlades lagförslaget i plenum och ansvariga ministern Kiviniemis val att avlägsna sig från plenum efter en dryg timme diskussion väckte både förvåning och kritik.

Konsekvenserna av lagförslaget är självfallet mycket stora för såväl förvaltningen som medborgarna. Den största öppna frågan, och den som väckt mest kritik, är förstås frågan om Mellersta Österbottens förbunds nya samarbetsområde. Halke-ministerarbetsgruppen, som leds av minister Kivniemi, beslöt ju efter omröstning att den nya samarbetsinriktningen ska vara norrut. Både före och efter det beslutet har det på alla fronter arbetats mycket intensivt för att ändra det historielösa, och av allt att döma grundlagsstridiga, beslutet. I riksdagsbehandlingen har frågan problematiserats i alla utskott där den behandlats. Det utan jämförelse viktigaste ställningstagandet kom från grundlagsutskottet som klart fastslog att de språkliga grundrättigheterna inte kan negligeras. Utskottet påvisade att när staten ändrar regionförvaltningsgränser måste man välja det alternativ som bäst uppfyller grundlagens krav på språklig service.

Efter att Folktinget vände sig till justitiekanslern i frågan har justitiekanslern i ytterst klara ordalag låtit förstå att statsrådet måste följa och respektera grundlagsutskottets tolkning. Efter att ha fått minister Kiviniemis svar såg sig justitiekanslern föranledd att ytterligare understryka att det inte går att välja det bättre av två alternativ om man inte utreder dem jämlikt. För detta föll ministern äntligen till föga. Hon lovade nu i veckan att en språkkonsekvensbedömning utförs också för det södra alternativet.

Nästa veckas onsdag, den 11 november, ska språkkonsekvensbedömningarna för både det norra och södra alternativet vara klara. Det är knappast så komplicerat att göra utredningen för det södra alternativet eftersom det långt handlar om det som vi har idag. Däremot kan jag aldrig tro att det går att få utredningen att visa att den språkliga servicen i det norra alternativet blir bättre än i det södra. Till det krävs att det inrättas hundratals nya tjänster som kan betjäna medborgarna också på svenska, vilket självfallet inte kommer att ske.

Inom de närmaste veckorna kommer vi att se vilket värde vår grundlag och vår grundlagsenliga rätt att på lika grunder få använda vårt modersmål i kontakt med myndigheterna har. Kommer grundlagsutskottets utlåtande och justitiekanslerns ställningstagande att väga tyngre än Mellersta Österbottens förbunds ställningstagande, som det sig bör? Kommer partipolitisk ändamålsenlighet för det ledande regeringspartiet att gå före grundlagsenliga rättigheter? Och om det går så att Mellersta Österbotten trots den oerhört tunga juridiska argumenteringen ändå förs norrut, vad kommer det att betyda för kommande lagstiftning i landet?

Nu på fredag var jag till justitieministern och överlämnade betänkandet från Lauri Tarastis val- och partifinansieringsarbetsgrupp. Arbetsgruppen har jobbat i ett och ett halvt år och tagit fram ett förslag till lagstiftning som enligt justitieminister Brax är den mest progressiva i Europa. Ord som öppenhet och total genomskinlighet används i betänkandet och ordförande Tarasti har ofta hävdat att vi får ”en ny och bättre politisk kultur”.

Gällande regionförvaltningsreformen råder en annan politisk kultur. All beredning utgår fortfarande från att Mellersta Österbottens förbund förs norrut. Men sista ordet är ännu inte sagt i frågan. Så länge Statsrådet inte har fattat sitt beslut kan inriktningen ännu ändras. Det slutliga beslutet avgör vad vår grundlag är värd.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
 

Publiceras i Vasabladet 091108

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00