När en ministers vilja står mot grundlagen

06.11.2009 kl. 13:25
..."Inom de närmaste veckorna kommer vi att se vilket värde vår grundlag och vår grundlagsenliga rätt att på lika grunder få använda vårt modersmål i kontakt med myndigheterna har."...


Den sittande regeringens största lagstiftningsprojekt, regionförvaltningsreformen, är inne på slutrakan. Senaste tisdag behandlades lagförslaget i plenum och ansvariga ministern Kiviniemis val att avlägsna sig från plenum efter en dryg timme diskussion väckte både förvåning och kritik.

Konsekvenserna av lagförslaget är självfallet mycket stora för såväl förvaltningen som medborgarna. Den största öppna frågan, och den som väckt mest kritik, är förstås frågan om Mellersta Österbottens förbunds nya samarbetsområde. Halke-ministerarbetsgruppen, som leds av minister Kivniemi, beslöt ju efter omröstning att den nya samarbetsinriktningen ska vara norrut. Både före och efter det beslutet har det på alla fronter arbetats mycket intensivt för att ändra det historielösa, och av allt att döma grundlagsstridiga, beslutet. I riksdagsbehandlingen har frågan problematiserats i alla utskott där den behandlats. Det utan jämförelse viktigaste ställningstagandet kom från grundlagsutskottet som klart fastslog att de språkliga grundrättigheterna inte kan negligeras. Utskottet påvisade att när staten ändrar regionförvaltningsgränser måste man välja det alternativ som bäst uppfyller grundlagens krav på språklig service.

Efter att Folktinget vände sig till justitiekanslern i frågan har justitiekanslern i ytterst klara ordalag låtit förstå att statsrådet måste följa och respektera grundlagsutskottets tolkning. Efter att ha fått minister Kiviniemis svar såg sig justitiekanslern föranledd att ytterligare understryka att det inte går att välja det bättre av två alternativ om man inte utreder dem jämlikt. För detta föll ministern äntligen till föga. Hon lovade nu i veckan att en språkkonsekvensbedömning utförs också för det södra alternativet.

Nästa veckas onsdag, den 11 november, ska språkkonsekvensbedömningarna för både det norra och södra alternativet vara klara. Det är knappast så komplicerat att göra utredningen för det södra alternativet eftersom det långt handlar om det som vi har idag. Däremot kan jag aldrig tro att det går att få utredningen att visa att den språkliga servicen i det norra alternativet blir bättre än i det södra. Till det krävs att det inrättas hundratals nya tjänster som kan betjäna medborgarna också på svenska, vilket självfallet inte kommer att ske.

Inom de närmaste veckorna kommer vi att se vilket värde vår grundlag och vår grundlagsenliga rätt att på lika grunder få använda vårt modersmål i kontakt med myndigheterna har. Kommer grundlagsutskottets utlåtande och justitiekanslerns ställningstagande att väga tyngre än Mellersta Österbottens förbunds ställningstagande, som det sig bör? Kommer partipolitisk ändamålsenlighet för det ledande regeringspartiet att gå före grundlagsenliga rättigheter? Och om det går så att Mellersta Österbotten trots den oerhört tunga juridiska argumenteringen ändå förs norrut, vad kommer det att betyda för kommande lagstiftning i landet?

Nu på fredag var jag till justitieministern och överlämnade betänkandet från Lauri Tarastis val- och partifinansieringsarbetsgrupp. Arbetsgruppen har jobbat i ett och ett halvt år och tagit fram ett förslag till lagstiftning som enligt justitieminister Brax är den mest progressiva i Europa. Ord som öppenhet och total genomskinlighet används i betänkandet och ordförande Tarasti har ofta hävdat att vi får ”en ny och bättre politisk kultur”.

Gällande regionförvaltningsreformen råder en annan politisk kultur. All beredning utgår fortfarande från att Mellersta Österbottens förbund förs norrut. Men sista ordet är ännu inte sagt i frågan. Så länge Statsrådet inte har fattat sitt beslut kan inriktningen ännu ändras. Det slutliga beslutet avgör vad vår grundlag är värd.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
 

Publiceras i Vasabladet 091108

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10