Jakobstads BB behövs!

09.11.2009 kl. 13:35
I politiken är allt möjligt. Det fick vi också bevis för under senaste vecka. Samtidigt som befolkningen och politikerna i Raseborg med omnejd kämpar för att få behålla sitt BB går Nykarlebys fullmäktigeordförande Greta Näs ut och säger att man borde stänga BB och sluta med jouren i Jakobstad! Tala om paradoxer!

Jag är synnerligen förvånad över utspelet, såväl till innehåll som då det gäller tidpunkt. Kommunerna Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby och Larsmo har ju som känt gått in för att från 1.1.2010 sammanslå all sin socialvård (förutom barndagvården), primärvård och specialsjukvård till en enda organisation, med Jakobstad som värdkommun. Det betyder att vi i praktiken kommer att höra till förgångarna i landet. Målet är naturligtvis att på sikt kunna trygga servicen för invånarna i vår region, och dra nytta av det kunnande och den kompetens som finns inom de olika områdena och tvärsektoriellt se till att såväl ekonomiska som personalresurser används på möjligast effektiva och kundvänliga sätt. I inget skede av förhandlingarna mellan kommunerna har det varit tal om att stänga vare sig BB eller jouren. Därför tycker jag att utspelet sitter väldigt illa med tanke på det nya samarbete som vi står inför att köra igång från nästa års början.

 

Men det är ingen hemlighet att vi i regionen en längre tid haft ett antal politiker och tjänstemän som velat sätta lapp på luckan på den akuta verksamheten vid Malmska och köra ner specialsjukvården till en miniminivå. ÖT har med den journalistik man drivit under senare tid också lyckats tuta ut ett snedvridet budskap om de faktiska förhållandena då det gäller kostnaderna för vården. Ett faktum är dock att just Nykarleby har de allra lägsta kostnaderna för specialsjukvården i hela regionen och håller sig på en nivå som betydligt understiger landets medeltal. Det kunde också Greta Näs med fördel bekanta sig med. Hur kan det vara möjligt då ju Nykarleby också köper runt 50 % av sin specialsjukvård från Malmska hälso- och sjukvårdsområdet, kanske någon undrar? Jo, därför att var och en kommun betalar endast för den egna användningen. NHG:s ett år gamla rapport, som är den senaste i raden av rapporter som gjorts under de senaste 10 åren, påpekar också att enhetskostnaderna inte är höga inom MHSO, men att den omfattande användningen inverkar på kostnaderna. Och det är ju där skon klämmer för Jakobstads del. Som så många gånger tidigare, får jag igen påpeka att Jakobstad är den kommun som har en relativt hög kostnad för specialsjukvården, men det beror alltså på vår större användningsgrad av sjukhuset, och framför allt beror det på våra vårdkedjor inom äldreomsorgen som ännu inte är tillräckligt utvecklade. Det leder i sin tur till att patienter blir på bäddavdelningen i väntan på lättare boendeformer. Det i sig kan leda till att patienten förlorar funktionsförmågan och blir sängliggande, något som såväl förorsakar personligt lidande som höga vårdkostnader.

 

Dessutom räknas hos oss en hel del kostnader in på specialsjukvården som annanstans finns inom primärvården, det här gäller t.ex. inom psykiatrin.

 

Att tro att man löser bekymren med de stigande vårdkostnaderna genom att lägga ner BB och jour, är att bedra sig själv. Alla väntande mödrar skall förlösas någonstans och dem kan man verkligen dessutom beräkna på förhand. Räkningen för förlossningen dimper i alla händelser ner i hemkommunens brevlåda. Sedan handlar det ju också om hur vi som region vill se ut i framtiden. För mig är det viktigt att vi i vår barnrika region också värnar om barnfamiljerna, barnen och kvinnorna. Oerhört positivt har varit att antalet födslar dessutom stadigt gått upp de senaste åren, I fjol drygt 560 födslar. Sen måste man också minnas att dras BB in så försvinner också mycket mer. Den insikten har man i Ekenäs. Skulle vi då hos oss, där vi själva står för beslutsmakten, verkligen vara beredda att utsätta en befolkning på drygt 42.000 personer för ett läge utan dygnet runt jour? Mitt svar är ett entydigt nej. Det skall också i framtiden vara tryggt att bo i Jakobstad med omnejd. Man skall veta att får man en hjärtinfarkt vilken tid på dygnet som helst, ja då finns hjälpen där. Och varför skulle vi i dessa tider då vi annars värnar om alla arbetsplatser, frivilligt dela ut arbetsplatser till våra grannstäder? Tror man faktiskt att det totalekonomiskt sett skulle bli billigare?

 

Nej, gott folk, nu behövs is i hatten och nu behöver den nya organisationen arbetsro. Den typ av utspel vi nu sett, inverkar skadligt på många plan, och försämrar möjligheterna till nya läkarrekryteringar. Jag hoppas verkligen att det inte var med det i siktet som utspelet gjordes. För det är ett faktum, att har vi inte tillräcklig tillgång till läkare, så kan vi bli tvungna att avstå annars fungerande verksamhet.

 

Slutligen. Ökat samarbete inom vården är säkert framtidens melodi. Men samarbete skall bygga på ömsesidighet, inte vara enkelriktat. Och då det gäller vården i Österbotten behövs en samsyn inte bara mellan Jakobstad och Karleby utan också med Vasa och Seinäjoki. En orientering norrut i regionförvaltningsreformen för Karlebys del, skulle avsevärt försämra möjligheterna också på detta område. Ett är ändå säkert. Patienterna skall vårdas varje dag, det är därför vi betalar skatt!

 

Anna-Maja Henriksson

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00