Finland och de arktiska områdena

19.11.2009 kl. 11:05
Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas av klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där.

Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.

Klimatförändringen är redan nu synlig på många håll i de arktiska regionerna. Permafrosten har börjat smälta, isarna blir tunnare. Människor har blivit tvungna att flytta då klimatet förändrats och tidigare trygga fiskevatten och jaktområden blivit farliga att röra sig i. Människor mår också psykiskt illa av den förändring som sker omkring dem.
Ursprungsbefolkningarnas intressen har tyvärr fått en alltför liten uppmärksamhet i den pågående debatten om klimatförändringens följder. Om en stor del av det arktiska området blir obeboeligt, innebär det att många urgamla kulturer och språk kommer att försvinna. Det är en verklig förlust för mänskligheten och en stor människorättslig fråga för ursprungsbefolkningarna.

Klimatförändringen innebär att nya rutter för fartygstrafiken öppnas. Världens länder tävlar nu om att bli delaktiga i de enorma naturrikedomar som finns i de arktiska områdena och som hittills varit onåbara. En stor del av de återstående olje-, gas - och mineralfyndigheterna finns i Arktis. Det är paradoxalt att kampen om de sista outnyttjade jättefyndigheterna av fossila bränslen pågår samtidigt som världens forskarelit varnar för följderna av en fortsatt förbränning av fossila bränslen. Lyckligast för jordklotet och framförallt för Arktis skulle vara att låta naturresurserna vila där de är och att ett internationellt avtal kunde ingås om att Arktis i så stor utsträckning som möjligt kunde fredas mot storskalig exploatering. Tyvärr tyder det mesta på att ett sådant framtidsscenario är högst osannolikt.

Thorvald Stoltenbergs rapport från januari och de 13 åtgärdsförslagen om ett närmare samarbete inom Norden för att förbättra säkerheten handlar framförallt om den arktiska regionen. Svenska riksdagsgruppen anser att många av förslagen om att öka säkerheten och skydda miljön är viktiga och bör förverkligas. Vi anser också att EU bör ha de arktiska frågorna på agendan. Nordiska rådet har redan länge följt med utvecklingen i arktikum och kommer bl.a. år 2011 att ordna en arktisk konferens.

Slutligen vill Svenska riksdagsgruppen påminna om att den parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) hade sin 18:e konferens i Nyborg i Danmark i månadsskiftet augusti-september och nästa konferens ordnas i Mariehamn på Åland om ett år. Östersjökonferensen är ett politiskt samarbetsforum mellan parlamentariker i alla Östersjöländerna, inklusive Ryssland. Alla regionala och nationella länder deltar, även Europaparlamentet. I år leder jag BSPC och viceordföranden kommer från den ryska duman. Östersjökonferensen kompletterar på ett viktigt sätt Nordiska rådets verksamhet. Båda behövs. Vi föreslår därför att riksdagen i fortsättningen också vid denna årligen återkommande debatt lägger till en rapport från den Finländska delegationen för den parlamentariska Östersjökonferensen och även en rapport från den finländska delegationen för det parlamentariska arktiska samarbetet. 

Gruppanförande 18.11.2009 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16