Finland och de arktiska områdena

19.11.2009 kl. 11:05
Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas av klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där.

Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.

Klimatförändringen är redan nu synlig på många håll i de arktiska regionerna. Permafrosten har börjat smälta, isarna blir tunnare. Människor har blivit tvungna att flytta då klimatet förändrats och tidigare trygga fiskevatten och jaktområden blivit farliga att röra sig i. Människor mår också psykiskt illa av den förändring som sker omkring dem.
Ursprungsbefolkningarnas intressen har tyvärr fått en alltför liten uppmärksamhet i den pågående debatten om klimatförändringens följder. Om en stor del av det arktiska området blir obeboeligt, innebär det att många urgamla kulturer och språk kommer att försvinna. Det är en verklig förlust för mänskligheten och en stor människorättslig fråga för ursprungsbefolkningarna.

Klimatförändringen innebär att nya rutter för fartygstrafiken öppnas. Världens länder tävlar nu om att bli delaktiga i de enorma naturrikedomar som finns i de arktiska områdena och som hittills varit onåbara. En stor del av de återstående olje-, gas - och mineralfyndigheterna finns i Arktis. Det är paradoxalt att kampen om de sista outnyttjade jättefyndigheterna av fossila bränslen pågår samtidigt som världens forskarelit varnar för följderna av en fortsatt förbränning av fossila bränslen. Lyckligast för jordklotet och framförallt för Arktis skulle vara att låta naturresurserna vila där de är och att ett internationellt avtal kunde ingås om att Arktis i så stor utsträckning som möjligt kunde fredas mot storskalig exploatering. Tyvärr tyder det mesta på att ett sådant framtidsscenario är högst osannolikt.

Thorvald Stoltenbergs rapport från januari och de 13 åtgärdsförslagen om ett närmare samarbete inom Norden för att förbättra säkerheten handlar framförallt om den arktiska regionen. Svenska riksdagsgruppen anser att många av förslagen om att öka säkerheten och skydda miljön är viktiga och bör förverkligas. Vi anser också att EU bör ha de arktiska frågorna på agendan. Nordiska rådet har redan länge följt med utvecklingen i arktikum och kommer bl.a. år 2011 att ordna en arktisk konferens.

Slutligen vill Svenska riksdagsgruppen påminna om att den parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) hade sin 18:e konferens i Nyborg i Danmark i månadsskiftet augusti-september och nästa konferens ordnas i Mariehamn på Åland om ett år. Östersjökonferensen är ett politiskt samarbetsforum mellan parlamentariker i alla Östersjöländerna, inklusive Ryssland. Alla regionala och nationella länder deltar, även Europaparlamentet. I år leder jag BSPC och viceordföranden kommer från den ryska duman. Östersjökonferensen kompletterar på ett viktigt sätt Nordiska rådets verksamhet. Båda behövs. Vi föreslår därför att riksdagen i fortsättningen också vid denna årligen återkommande debatt lägger till en rapport från den Finländska delegationen för den parlamentariska Östersjökonferensen och även en rapport från den finländska delegationen för det parlamentariska arktiska samarbetet. 

Gruppanförande 18.11.2009 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00