Vad ska en medborgare tro?

20.11.2009 kl. 14:20
Nylund: Beslutet är ett, ministerns budskap ett annat. Vad ska en medborgare tro?

 

Senaste tisdag beslöt Halke-ministergruppen att samarbetsriktningen för Mellersta Österbotten blir Vasa framom Uleåborg. Statsrådet fastställde beslutet nu på fredagen. Det massiva arbetet som gjorts på alla plan och fronter för Karleby har lönat sig!

Grundlagens formulering, att förvaltningsindelningar skall göras så att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens tjänster på det egna språket tryggas på lika grunder, avgjorde tvisten genom grundlagsutskottets betänkande och Folktingets anmälan till justitiekanslern. Beslutet är alltså klart, i förordning fastslås att Mellersta Österbottens samarbetsinriktning är söderut och beslutet är inte tidsbegränsat. Trots detta fortsätter minister Kiviniemi sin kamp för norrinriktningen, och föreslår i en kläm att överföringen norrut sker efter ett år. Beslutet är ett, ministerns budskap ett annat. Vad ska en medborgare tro?

Ett annat ärende som måste vara svårt för en mediekonsument att få grepp om är det mycket omdiskuterade lagförslaget om produktion av genmodifierade växter, gmo, som var uppe i remissdebatt i torsdagens plenum. När lagen behandlats i media, även senaste vecka, har den ofta presenterats som lagen som tillåter gmo-odling i Finland. Det är helt fel. Det är redan idag fullt lagligt att i Finland odla godkända genmodifierade växter som godkänts av EU. Idag finns inga godkända gmo-växter som lämpar sig för odling här, men de kommer och då ska vi vara redo. För att på ett säkert sätt kunna hantera situationen med genmodifierad odling, när den väl står inför vår dörr, måste vår lagstiftning vara ajour.

Lagförslaget reglerar och ställer randvillkor. EU tillåter för närvarande inte att man i ett medlemsland gör någon form av odling omöjlig vare sig det gäller vanlig, ekologisk eller genmodifierad odling. EU har också mycket stränga krav när det gäller godkännande av grödor för odling, av till exempel foderväxter har hittills bara några typer av majs godkänts. I Finland regleras användningen av genmodifierat i gentekniklagen, som förutsätter att all hantering är trygg, etisk och i enlighet med försiktighetsprincipen. Försiktighetsprincipen ligger också som grund för lagförslaget om produktion av genetiskt modifierade växter.

Lagförslaget strävar uttryckligen till att förhindra att genmodifierade grödor blandas med konventionellt eller naturenligt odlade och reglerar ansvarsförhållanden och eventuella skadestånd ifall genmodifierat sprider sig till grannens odlingar. Den skapar så noggranna ramar som möjligt för genmodifierad växtodling med bland annat skyddszoner, anmälnings och skolningsplikt för odlarna, markägares tillåtelse på arrendemark och registrering av odlingen i offentliga register.

Inom EU måste livsmedel märkas ifall den innehåller mer än 0,9 procent genmodifierade ingredienser. Det innebär i praktiken nolltolerans. Signaler från EU:s ministerråd antyder att en majoritet av länderna kan tänka sig att acceptera inrättande av gmo-fria zoner, och lagförslaget innehåller också möjligheten av skapa sådana zoner. Det här är en linje som Finland också stöder starkt i EU.

Det absolut viktigaste är ändå att konsumenten vet, vad han eller hon köper. Lagen garanterar att så är fallet också i fortsättningen.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
 

Publiceras i Österbottens tidning 21.11.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35