Vad ska en medborgare tro?

20.11.2009 kl. 14:20
Nylund: Beslutet är ett, ministerns budskap ett annat. Vad ska en medborgare tro?

 

Senaste tisdag beslöt Halke-ministergruppen att samarbetsriktningen för Mellersta Österbotten blir Vasa framom Uleåborg. Statsrådet fastställde beslutet nu på fredagen. Det massiva arbetet som gjorts på alla plan och fronter för Karleby har lönat sig!

Grundlagens formulering, att förvaltningsindelningar skall göras så att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens tjänster på det egna språket tryggas på lika grunder, avgjorde tvisten genom grundlagsutskottets betänkande och Folktingets anmälan till justitiekanslern. Beslutet är alltså klart, i förordning fastslås att Mellersta Österbottens samarbetsinriktning är söderut och beslutet är inte tidsbegränsat. Trots detta fortsätter minister Kiviniemi sin kamp för norrinriktningen, och föreslår i en kläm att överföringen norrut sker efter ett år. Beslutet är ett, ministerns budskap ett annat. Vad ska en medborgare tro?

Ett annat ärende som måste vara svårt för en mediekonsument att få grepp om är det mycket omdiskuterade lagförslaget om produktion av genmodifierade växter, gmo, som var uppe i remissdebatt i torsdagens plenum. När lagen behandlats i media, även senaste vecka, har den ofta presenterats som lagen som tillåter gmo-odling i Finland. Det är helt fel. Det är redan idag fullt lagligt att i Finland odla godkända genmodifierade växter som godkänts av EU. Idag finns inga godkända gmo-växter som lämpar sig för odling här, men de kommer och då ska vi vara redo. För att på ett säkert sätt kunna hantera situationen med genmodifierad odling, när den väl står inför vår dörr, måste vår lagstiftning vara ajour.

Lagförslaget reglerar och ställer randvillkor. EU tillåter för närvarande inte att man i ett medlemsland gör någon form av odling omöjlig vare sig det gäller vanlig, ekologisk eller genmodifierad odling. EU har också mycket stränga krav när det gäller godkännande av grödor för odling, av till exempel foderväxter har hittills bara några typer av majs godkänts. I Finland regleras användningen av genmodifierat i gentekniklagen, som förutsätter att all hantering är trygg, etisk och i enlighet med försiktighetsprincipen. Försiktighetsprincipen ligger också som grund för lagförslaget om produktion av genetiskt modifierade växter.

Lagförslaget strävar uttryckligen till att förhindra att genmodifierade grödor blandas med konventionellt eller naturenligt odlade och reglerar ansvarsförhållanden och eventuella skadestånd ifall genmodifierat sprider sig till grannens odlingar. Den skapar så noggranna ramar som möjligt för genmodifierad växtodling med bland annat skyddszoner, anmälnings och skolningsplikt för odlarna, markägares tillåtelse på arrendemark och registrering av odlingen i offentliga register.

Inom EU måste livsmedel märkas ifall den innehåller mer än 0,9 procent genmodifierade ingredienser. Det innebär i praktiken nolltolerans. Signaler från EU:s ministerråd antyder att en majoritet av länderna kan tänka sig att acceptera inrättande av gmo-fria zoner, och lagförslaget innehåller också möjligheten av skapa sådana zoner. Det här är en linje som Finland också stöder starkt i EU.

Det absolut viktigaste är ändå att konsumenten vet, vad han eller hon köper. Lagen garanterar att så är fallet också i fortsättningen.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
 

Publiceras i Österbottens tidning 21.11.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10