Karlebyfrågan och Åland!

30.11.2009 kl. 14:20
Visst känns det skönt att ”Karlebyfrågan” nu är avgjord. Men vilken kamp det varit. Fastän dammet ännu inte lagt sig är beslutet fattat och inriktningen söderut står klar. Under veckan har vi kunnat läsa och höra hur ledamöter ur centerleden fortfarande talar som om Uleåborgsinriktningen skulle vara ett faktum 2011. Så är det naturligtvis inte.

Den statsrådsförordning som nu fastställts är i kraft tills vidare som vilken annan förordning som helst. För att den skall ändras, krävs en majoritet i statsrådet. Såväl samlingspartiet som de gröna har meddelat att de inte tagit ställning för norr, och vad SFP belangar så vet alla att det enbart är söderalternativet med Österbotten som gäller. Att centern fortsätter driva på frågan med hänvisning till landskapets vilja, ja det vet vi också.

 

Finns det då realistiska möjligheter att driva igenom en förändring av inriktning om ett år? Åtminstone kan inte jag se sådana. För om ett år gäller samma grundlagsutskotts utlåtande som nu och samma JK utlåtande likväl. Som känt kräver grundlagsutskottet och JK att regeringen ifall det finns flere alternativa lösningar till områdesindelningar, så skall man välja det som bäst tryggar de grundläggande språkliga rättigheterna. Det räcker alltså inte att välja det nästbästa. Just den här skrivningen förefaller det som om centern inte ville ta till sig. Konkretiserar vi vad det i praktiken handlar om, betyder det att minister Kiviniemi och co om ett år skall kunna påvisa - efter en objektiv utredning av bägge alternativen - att personalen vid Regionförvaltningsverket och Närings- trafik- och naturresurscentralen i det norra alternativet skulle klara av att sköta den svenska servicen minst lika bra, som personalen i det södra alternativet. Någon som på riktigt tror att det skall lyckas? Låt mig här också säga, att jag skulle vara den första att gratulera om det skulle gå vägen. För då hade vi bevisat att det på kort tid går att ordna jämbördig service på finska och svenska, också i regioner där svenskan utgör en mycket liten minoritet.

 

Att presidenten i samband med att hon stadfäste själva regionförvaltningslagen, gav ett uttalande om att landet har två nationalspråk och att medborgarna måste kunna lita på att deras språkliga rättigheter förverkligas också i framtiden, är mycket ovanligt. Det bekräftar att också hon sett oroligt på spelet kring orienteringen och viljan att de facto respektera grundlagen och riksdagens grundlagsutskott. Något för var och en minister att begrunda.

 

Till slut. Den senaste veckan har för min del präglats av att försöka få ordning på den förvirring finsk media lyckades skapa av mitt uttalande om Åland i samband med en intervju om svenskans ställning i HBL för en dryg vecka sedan. Det jag sagt gällande Åland var ju att det är viktigt att förvaltningen i Finland kan kommunicera med Åland på svenska. Samt att det oroar mig om läget försämras. Då kan vi få problem. Redan idag finns det en liten minoritet på Åland som talar för självständighet och vi skall undvika att göda de tankarna genom att försvaga svenskan. Detta har under veckan i en del finska tidningarna tolkats som att jag kräver Ålands självständighet ifall inte svenskans ställning tryggas – vilket naturligtvis är en fullständigt felaktig tolkning. Ingen av dessa journalister som gått ut med det budskapet har heller varit i kontakt med mig personligen. Ett skrämmande sätt att bedriva journalistik på. Åland är en del av Finland och vi skall se till att statsförvaltningen sköts så att en majoritet av ålänningarna också framöver anser det vara det bästa.

 

Anna-Maja Henriksson

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00