Mats i plenum den 30 november:

02.12.2009 kl. 09:45
"SFP har länge efterlyst både förbättringar i jordbrukarnas system och ett eget avbytarsystem för pälsfarmarna. Nu får vi båda och dessutom förbättrad social trygghet för renskötarna."

 

Värderade herr talman, arvoisa herra puhemies!

Riksdagen behandlar nu ett mycket viktigt lagpaket baserat på regeringsprogrammet, där antalet semesterdagar utökas från 25 till 26 för husdjursproducenter, pälsdjursuppfödarna får ett eget avbytarsystem med 14 semesterdagar och ett försök med vikariehjälp för renskötare inleds.
 

SFP har länge efterlyst både förbättringar i jordbrukarnas system och ett eget avbytarsystem för pälsfarmarna. Nu får vi båda och dessutom förbättrad social trygghet för renskötarna. Avbytarsystem och vikariehjälp bidrar starkt till bättre ork i arbetet och bättre arbetshälsa för den yrkeskår som annars är bunden till djurskötsel 365 dagar i året. Det kan vara värt att påpeka att rätten till semester för jordbrukare och pälsfarmare givetvis inte vare sig kan eller ska jämföras med en löntagares semester. Även efter utvidgningen av semesterrätten har husdjursproducenten 339 arbetsdagar per år och pälsfarmaren 351 dagar.

Arvoisa puhemies!

Totean, että tilastot näyttävät, että nykyisestä 25 päivän vuosilomaoikeudesta lomituspäiviä käytettiin vuonna 2008 keskimäärin 24,8 päivää, eli Mela ja kuntien paikallisyksiköt ovat näyttäneet, että ne osaavat hommansa. Mutta on myös syytä todeta, että on jatkuvasti pulaa ammattitaitoisista lomittajista, ja kotieläintuottajat eivät voi läheskään aina käyttää sijaisapua, esimerkiksi äitiys- tai isyyslomalla, vaan vain pientä osaa ostotunneista eli tuettua sijaisapua käytetään tänään hyväksi.

Siksi olen erittäin tyytyväinen, että sosiaali- ja terveysvaliokunta, kuten myös maa- ja metsätalousvaliokunta vahvasti nostavat esille lomituksen ja lomitusalan houkuttelevuuden. Kaikki toimet, joilla voi parantaa maatalouslomittajien asemaa ja ammatin vetovoimaa, ovat erittäin tervetulleita. Onneksi meillä on jo valmiita suunnitelmia. Hallitusohjelmassa sanotaan, että hallitus ryhtyy asteittain toteuttamaan maatalouslomituksen kehittämistyöryhmän ehdotuksia.

Samalla, kun kiitän ministeri Risikkoa ja hallitusta hyvin tehdystä työstä, katson, että sosiaali- ja terveysvaliokunnan mietintö ja maa- ja metsätalousvaliokunnan lausunto pitää tärkeänä, että hallitus kiireellisesti parantaa lomittajien työehtoja, ja erityisesti mainitsen osa-aikatyön vähentämisen niin kuin ed. Kähkönenkin.

Tässä työryhmän mietinnössä on viisi toimenpide-ehdotusta, suurin osa niistä kustannusneutraaleja. Voin mainita esimerkiksi vuosilomaoikeuden perusteena olevan kotieläinyksikkörajan nostamisen, samanaikaisesti pidettävien vuosilomapäivien lisäämisen useamman yrittäjän tiloilla kustannusneutraalisti, tuetun maksullisen lomittaja-avun hinnoittelun muuttamisen, vuosiloma- ja sijaisapulomitukseen kuuluvien tehtävien laajentamisen - se tosin maksaa kyllä - ja maatalousyrityskohtaisen perehdyttäminen, jotta voidaan lisätä lomittajan työpäivän pituutta.

Järjestelmän toimivuus ja mahdollisuus saada uusia työntekijöitä ammattiin ja pitää vanhat, kokeneet työntekijtä menevät yksi yhteen. On erittäin tärkeää myös järjestelmän käyttäjille, että meillä on hyviä lomittajia.

Lyckligtvis, värderade talman, har vi beredskap och redskap att åstadkomma ytterligare förbättringar och detta via social- och hälsovårdsministeriets arbetsgruppsbetänkande 2006:40 "Maatalouslomituksen kehittämismahdollisuuksia". Många av de förslag som arbetsgruppen avger är dessutom kostnadsneutrala till sin natur och innebär mycket små kostnader för förverkligande, eller inga alls.

Jag vill tacka omsorgsminister Risikko och vår regering för väl utförd lagberedning och social- och hälsovårdsutskottet för god utförd beredning här i riksdagen. Samtidigt ser jag både betänkandet från social- och hälsovårdsutskottet och utlåtandet från jord- och skogsbruksutskottet som en stark uppmaning till regeringen att fortsättningsvis utveckla jordbrukets avbytarsystem och utvidga pälsdjursuppfödarnas stegvis, förutsatt att det fungerar lika bra som jordbrukarnas.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30