Vi kan inte spara bort åklagarna!

06.12.2009 kl. 11:00
I en rättstat har den dömande makten, alltså domstolsväsendet, en oerhört viktig roll. De skall se till att lagöverträdelser och brott straffas enligt en i förväg fastställd straffskala. Straffen delas inte ut godtyckligt utan istället skall var och en få en jämlik och rättvis behandling. Detta hör till grundprinciperna i vårt rättssystem.

Åklagarna har en mycket viktig funktion inom domstolsväsendet. De driver processen mot den åtalade och utan dem skulle det inte bli någon rättegång. Givetvis finns det också andra viktiga funktioner, men åklagarna är en av dem. I dagens läge har åklagarna en ständigt ökande arbetsbörda och resurserna minskar. Utgående från statsrådets förslag till budget för 2010 minskar antalet årsverken, dvs. åklagare, från 325 till 312 under nästa år. Under nästa år arbetar dessutom minst 10 åklagare med det s.k. WinCapita målet. Det målet klassificeras som det största brottsmålet i Finlands historia – åtminstone om man ser på antalet svarande och målsägare. Ett annat stort mål, Rwanda-målet, sätter också extra tryck på åklagarna.

Allt detta betyder att det för vanliga mål finns åtminstone 25 åklagare färre nästa år – enligt vissa beräkningar så många som 40 stycken. Redan i dagens läge prickas Finland för överlånga behandlingstider i domstolarna och detta förvärras naturligtvis ytterligare av att åklagarna lider av resursbrist. Det är i och för sig ett faktum att antalet åklagare har ökat över tid och att de detta år är nästflest någonsin. Men målens omfattning har samtidigt ökat markant. Den grova ekonomiska brottsligheten är mer omfattande och svårbegriplig än någonsin tidigare och det krävs mycket förberedande arbete för att kunna väcka åtal i de målen. De facto är det så att endast cirka 4 % av målen binder upp omkring 33 % av åklagarnas resurser. Den grova ekonomiska brottsligheten väntas dessutom öka i finanskrisens kölvatten. Det betyder att åklagarväsendet är i stort behov av tilläggsfinansiering. Detta för att kunna hålla igång den ordinarie verksamheten och trygga rättssäkerheten.

Det antal åklagare vi har idag räcker inte till för att sköta nödvändigt arbete. Som ovan konstaterades leder det till att åtalen fördröjs och att domstolsbehandlingen drar ut på tiden. Det är naturligtvis inte bra ur rättssäkerhetssynvinkel i och med att den enskilda människan lider av att dess mål inte behandlas inom rimlig tid. Åklagarnas situation förvärras ytterligare av att det inte finns vikarier – vilket innebär att åklagarna i princip inte får bli sjuka. Det är naturligtvis en ohållbar situation. Under de senaste åren har 6 till 7 åklagare slutat – just för att arbetsbördan blivit orimligt stor. Det gäller i första hand unga personer som har familj. Det är samtidigt extra problematiskt i och med att det är de som är åklagarnas framtid – och både nyrekryteringar och längre inskolning inom åklagarväsendet lider av detta.

En miniminivå för snabb och bra åtalsbehandling skulle vara minst 340 åklagare. Vi är långt ifrån den siffran idag. Därför ville vi i riksdagen sätta till extra pengar för åklagarväsendet. Det kommer vi också att göra – i detta nu ser det ut som om den siffran skulle bli 1,65 miljoner euro. Det är samtidigt en av de största potterna vi sätter till i riksdagen. Och det är absolut nödvändigt för att trygga rättssäkerheten för finländarna. Vi måste ha ett fungerandet åklagarväsende – och vi kan inte tumma på rättssäkerheten – därför måste vi se till att domstolsväsendet, och med det åklagarna, har tillräckliga resurser. Då vet vi att vi vågar lita på våra domstolar!

Ulla-Maj Wideroos
 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00