Privatisering av kommunala tjänster måste noga övervägas!

20.12.2009 kl. 10:00
Det finns mycket att diskutera i våra kommuner – inte bara när det är dåliga tider utan också när det går bra. Nu senast är det främst skatteprocenten och nästa års budget som varit på tapeten. I sämre tider handlar det om att upprätthålla service och att inte tvingas skära ner på sådant som direkt drabbar invånarna. En viktig fråga som inte väcker speciellt mycket debatt just nu, handlar om hur mycket kommunen skall göra själv och hur mycket man i kommunerna skall syssla med köptjänster.

Det är ingen lätt fråga, men den kräver definitivt en diskussion. Hörde att t.ex. Åbo stad är beredd att sälja ut en del av sitt barnskydd och blev aningen förvånad. Trodde faktiskt inte att det är sådana tjänster man vill sälja ut. Tvärtom är jag övertygad om att just sånt som handlar om mycket speciella och svåra saker, om sådant där samhället har ett särskilt ansvar – det skall man inte privatisera! Jo, jag vet att det är svårt att dra gränser och att man måste avgöra från fall till fall de flesta gånger. Men visst måste vi också kunna föra en principdebatt.

Det är säkert så att kommunen inte behöver ploga och sanda vägarna själv. Det kan hända att en privatföretagare gör sådant bättre. Städning är en annan service som det inte är principiellt viktigt att just kommunen själva tar hand om. Säkert är det också så att den tredje sektorn ska spela en viss roll t.ex. när det gäller eftisverksamhet, äldre boende o.s.v. Många privata åldringshem erbjuder utmärkta alternativ och det är bra att det finns valmöjligheter. Då kan var och en välja det som passar denne och dess behov bäst. Detsamma gäller exempelvis daghem och eftis, vilket exempelvis Folkhälsan eller lokala föreningar tar hand om i vissa kommuner. Breddar det utbudet och om servicen är bra – ja då är det bra att det finns också andra än kommunen som är beredda att ordna dylik service.

Men när vi talar om människor som är utsatta, som är i starkt behov av samhällets insats – då måste kommunen ta sitt ansvar fullt ut. Och i den mån man privatiserar verksamhet skall det finnas klara avtal och överenskommelser om hur en verksamhet skall skötas. Inget får lämnas åt slumpen – för då lider den enskilda människan. Istället skall avtalen vara mycket tydliga – såväl när det gäller nivå på service, när det gäller vilket språk servicen skall ges på och när det gäller exempelvis vilken typ av mat som skall erbjudas. Här får vi aldrig slarva – det går ut över våra invånare – och det bör aldrig ske! Sen finns det vissa saker som jag inte tror att vi kan privatisera – vi måste erbjuda skola åt våra barn och unga, vi måste erbjuda hälso- och sjukvård åt våra invånare och vi måste ha kommunala åldringshem. Visst kan vi ha privata aktörer som komplement – men kommunen får aldrig frånsäga sig sitt ansvar i dessa frågor. Vi måste ta det fulla ansvaret för att servicen fungerar och i de fall vi har privata aktörer måste vi också ta fullt ansvar för att avtalen är bra och den service de erbjuder är minst lika bra som den som kommunen själv erbjuder. På detta sätt kan vi skapa ett fungerande samhälle – då våra kommuninvånare har det bra!

Ulla-Maj Wideroos
 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45