Gasque i Uppsala

09.01.2010 kl. 10:40
Elisabeth Nauclérs kolumn 1 / 2010

 Vecka 1

Det nya decenniet inleddes på Värmlands nation i Uppsala i sällskap med så många unga studenter och gamla stofiler som ryms i nationens festsal i det vackra huset ritat av Stockholms stadshus arkitekt Ragnar Österberg. Gasque, som en middag heter i studentsammanhang i Uppsala, är ingen nyårsföreteelse eftersom studenterna då vanligen är på sina hemorter. Anledningen till att denna otraditionella gasque hölls var att nationen inledde sitt 350 års jubileum. Och det tackar vi nationen för. Så länge har alltså nationsobligatoriet funnits, även om det redan på 1970-talet i praktiken avskaffades genom att en ”pappersnation” med det föraktfulla namnet Skånelandens nation och med en symbolisk avgift infördes, vilket innebar att den som inte ville betala nationsavgift och delta i nationslivet kunde komma undan. Det nöjde sig 1970-talet politiker med, men nu går nationsobligatoriet mot sitt slut. Värmlands nation är dock en nation som inte behövt uppleva ett svikande medlemsantal och nationen har sedan mer än 40 år tillbaka varit känd för sin internationella verksamhet och utländska medlemmar. Det fick jag bl.a. som internationell sekreterare uppleva en gång i tiden med många kurdiska medlemmar. Till de internationella kontakterna hörde naturligtvis också kontakterna till Finland och de tre vännationerna i Helsingfors, Savolax nation, ESO - Etelä suomalainen osakunta, och Nylands nation. Själv tog jag fasta på detta samarbete så till den grad att jag inte bara var stipendiat i Helsingfors utan också medlem av Nylands nation då jag studerade finska vid universitetet i Helsingfors. Nu heter inspektor på Värmlands nation Lars Burman och är professor i litteraturvetenskap. Han har doktorerat på ”Den svenska stormaktstidens sonett” och det rör sig om 1600 och tidigt 1700 tal, en specialitet som väl kan komma till pass vid firandet av en 350 årig tillvaro.


Därifrån fortsatte det nya året rakt in i de värmländska skogarna. Där var mycket kallt så alla satt inne och eldade i sina vedspisar, men också väldigt mörkt. I Häljeboda dit jag for hade Eda kommunfullmäktige beslutat släcka inte bara gatubelysningen i sin helhet utan också julgranen. Skolbarnen kommer att få stå i mörkret och vänta på skolbussen i farliga korsningar och man kan fråga sig vilka signaler det sänder till dem som bosatt sig långt ute på landet. Levande landsbygd, regionalpolitiska åtgärder har kanske nått hit men redan hunnit glömmas. Det verkliga Värmland var med andra ord inte lika varmt och upplyst som Värmlands i Uppsala. Hoppas att Finsksvenska föreningen i Värmland håller ut tills det blir sommar och att den fjärde tangofestivalen kan arrangeras i Karlstad igen. Det har varit varierande nyheter från den fronten under senare tid. De första finnarna flyttade in till Värmland redan på 1500-talet, men invandringen har fortsatt. Idag finns den 11.845 finsktalande invånare i Värmland, men enligt undersökningar har 84,7% av befolkningen finska gener. Från Finland nås vi den här veckan av tragiska händelser som av vissa ses som invandringsproblem. Det är nog tyvärr lättköpta poäng och vi måste säkerligen vidta andra åtgärder än att stoppa invandringen för att undvika sådana tragedier i framtiden.


Veckan avslutades i Helsingfors och ännu ett sammanträde i grundlagskommittén. Kommittén har fått en månads förlängt mandat och sammanträder intensivt i januari under ordföranden Taxells ledning.
 

Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00