AktuelltKolumn

Grundläggande principer, grundlagen och omorganiseringar

29.01.2010 kl. 13:00

Begreppen på lika villkor och lika grunder prövas särskilt när det kommer till nerskärningar och omorganiseringar inom offentlig service och följaktligen den svenskspråkiga servicen.

Med de senaste årens erfarenhet i bagaget kan man inte nog poängtera att svenskan, enligt grundlagen, är ett av två nationalspråk i Finland. Lagstiftningsmässigt är svenskan således inte ett minoritetsspråk, trots att de registrerade svenskspråkiga endast uppgår till 5,5 procent av befolkningen. Det här kom tydligt fram på Folktingets och Kulturfondens seminarium om nationalspråk och minoritetsspråk senaste onsdag.

Enligt grundlagen skall det allmänna tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. Vilka är då exempelvis dessa kulturella och samhälleliga behov? Som kulturella behov kunde exempelvis svenskspråkiga nyhetssändningar, sport-, kultur-, aktualitets-, livsstils- och barnprogram vara exempel på och här kommer Rundradions public serviceuppdrag in. För de svenskspråkiga i Finland är det ett mycket viktigt kulturellt behov att YLE:s svenskspråkiga programverksamhet upprätthålls på samma nivå som idag. YLE:s svenskspråkiga verksamhet ger ett mervärde för hela Rundradions verksamhet och fungerar på många finskspråkiga håll som den enda kontakten till den svenskspråkiga kulturen i Finland.

Den parlamentariska arbetsgrupp som haft som uppgift att se över Rundradions finansiering samt begreppet "allmännyttig verksamhet", har ersatt begreppet "heltäckande" programutbud med förpliktelsen att tillhandahålla "ett mångsidigt och täckande" televisions- och radioprogramutbud för alla med lika villkor. Tjänsterna skall tillhandahållas riksomfattande och regionalt i allmänna kommunikationsnät och för att finansiera verksamheten har man beslutit införa en ny medieavgift, som har ett breddat betalningsunderlag från den tidigare avgiften. En medieavgift ger större möjlighet att förutse Rundradions ekonomiska situation och möjlighet att bevara servicenivån. Utöver YLE är programutbuden på svenska i Finland marginella och därför är det ytterst viktigt att det svenskspråkiga programutbudet och verksamheten kring den garanteras. Det viktiga är också att trygga de regionala sändningarna på båda nationalspråken, oberoende region. De regionala sändningarna tar fasta på regionala frågor, situationer och nyheter som är viktiga för samhällsmedlemmarna i respektive region.

Grundlagen slår fast vissa grundläggande principer när det gäller nationalspråken och dess användning. Den konkreta rätten att använda sitt modersmål hos domstol och andra myndigheter, samt att få betjäning på det språket, tryggas genom annan lagstiftning så som språklagen. Enligt det kommande förslaget skall nödcentralsområdena minskas till år 2015 från 15 till 6: Nylands-, Norra Finlands och Lapplands-, Österbottens och Mellersta Finlands-, Birkalands och Satakundas-, Egentliga Finlands och Egentliga Tavastlands samt Östra och Sydöstra Finlands nödcentralsområde. Enligt regeringens aftonskolas linjedragningar från 13 januari kommer servicen att tryggas på båda nationalspråken. Enligt samma linjedragningar kommer inga nya lokaliteter att byggas för de "nya" centralerna. Minister Holmlund kommer senare att besluta om vilka orter som kommer att bli värdar för centralerna. För att garantera fungerande tvåspråkig service är naturligtvis Vasa och Åbo ytterst lämpliga placeringsorter, och med tanke på de starka skrivningar om svenskspråkig service som finns i beredningen är det också naturliga val.

Att få tala sitt modersmål, oberoende svenska eller finska och att bli betjänt på sitt modersmål är av ytterst vikt och en samhällelig rätt i Finland. Den av Folktinget och Kulturfonden beställda utredningen Nationalspråk och minoritetsspråk i ljuset av finländsk lagstiftning och internationella konventioner av Kristian Myntti, som presenterades på ett av beställarna organiserat seminarium i Nationalmuseet på onsdagen, är ytterst intressant läsning i ljuset av de reformer som staten genomfört och genomför för närvarande.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre

Radio Vega Österbotten, Parlamentsposten 25.1.2010:

http://svenska.yle.fi/nyheter/regionartikel.php?id=4481

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.

12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45