Pekkarinens svar på spörsmål

26.02.2010 kl. 15:25
Minister Pekkarinen har givit följande svar på mitt skriftliga spörsmål om elkonsumtionsmätare.

 Finland har eldistributörerna traditionellt förutsatt att kunderna ska ha bostadsspecifik mätning av elförbrukningen. Endast två distributionsnät har inom sina egna ansvarsområden i betydlig utsträckning tillämpat ett förfarande som avviker från den ovan beskrivna. Lägenhetsspecifik mätning av elförbrukningen gjordes obligatorisk genom en förordning som trädde i kraft den 1 april 2004. Obligatorisk mätning av elförbrukningen infördes då för både sådana eldriftsställen som anslutits till distributionsnät och sådana bostads- och affärslokaler till vilka elektriciteten levereras via fastighetens interna elnät. Endast mycket små förbrukningsobjekt samt särskilda objekt av typen elevhem fick då möjlighet att avvika från denna praxis.

Regeringen beslutade i februari 2009 att påbörja en ändring av systemet för mätning av elleveranser. Som utgångspunkt för reformen togs införandet av fjärravläsbara elmätare, som mäter förbrukningen varje timme, som primär mätmetod i hela landet. Den nya förordningen om detta trädde i kraft den 1 mars 2009. Samtidigt gjordes bestämmelserna om obligatorisk mätning vid eldriftsställena strängare så att endast de allra minsta elförbrukningsobjekt vars förbrukning kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt slipper ha egna mätare. Nuförtiden kan i praktiken endast förbrukningsobjekt av typen neonskyltar e.d. lämnas utanför systemet med obligatorisk mätning.

De nya kraven beträffande mätning förutsätter att minst 80 procent av distributionsnätbolagens kunder omfattas av systemet med timvis mätning och har fjärravläsbara mätare vid utgången av 2013. Bestämmelserna förpliktar nätinnehavarna att utan extra avgift lämna sina kunder mätningsuppgifter om deras elförbrukning per timme. Tack vare intelligenta mätare som mäter förbrukningen varje timme och mätare som kan avläsas på distans kan hushållen i fortsättningen få uppgifter om sin egen elförbrukning följande dag och, om de så önskar, till och med i realtid. På detta sätt har kunderna möjlighet att följa sin egen elanvändning. De nya timmätarna ska också vara kapabla att ta emot styrkommandon som skickas via kommunikationsnätet för att begränsa elförbrukningen. Dessutom ska nätinnehavaren också på särskild beställning av kunden tillhandahålla kunden mätningsapparatur från vilken uppgifterna om förbrukningen kan överföras direkt till styrsystemen för husautomation.

Mätningsreformen innebär för elförbrukarnas del att dessa får möjlighet att styra sin elanvändning från perioder med toppbelastning till tidpunkter då elektriciteten är billigare. Redan inom den närmaste framtiden kan sådana kunder som med sin elförsäljare avtalat om en tjänst för flexibel förbrukning få elförbrukningen begränsad genom styrkommandon som elförsäljaren skickar via elmätaren. På detta sätt är det möjligt att jämna ut förbruknings- och pristoppar för el och därigenom minska konsumentens kostnader för elanskaffning samt utsläppen från elproduktionen. Dessutom innebär detta minskad risk för situationer med effektbrist i det riksomfattande elsystemet och begränsningar i elanvändningen.

Inom det finländska kraftsystemet ansvarar stamnätsbolaget Fingrid Abp i egenskap av systemansvarig för upprätthållandet av den kortsiktiga balansen mellan elproduktion och elförbrukning. Bolaget förfogar över snabb störningsreserv samt skilda effektreserver. Bolaget har dessutom med stora elförbrukare ingått avtal om laster som kan kopplas ur. Den systemansvarige har också rätt att bestämma att vissa förbrukningsobjekt ska kopplas ur om elförbrukningen trots reserveringsmetoderna hotar att överstiga produktionen.

Också ministeriet med ansvar för energifrågorna följer traditionellt aktivt utvecklingen av eventuella elförbrukningstoppar under perioder med sträng kyla tillsammans med Fingrid. Senaste gången ministeriet utfärdade rekommendationer om begräsning av elförbrukningen var i början av 2000-talet. I och med att elmarknadens funktion förbättras och möjligheterna att tekniskt styra elförbrukningen ökar kommer dock behovet av information av denna typ att minska.

Tack vare de nya bestämmelserna om elmätning står Finland nu i främsta ledet bland världens utvecklade länder när det gäller tillämpning av tekniken för mätning och styrning av belastningen i eldistributionsnäten. Under dessa förhållanden ser regeringen för tillfället inget behov av att ändra bestämmelserna om mätning av elförbrukningen.

Helsingfors den 12 februari 2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00