AktuelltKolumn

Supervår för Östersjön

12.03.2010 kl. 14:15

Aktiviteter för att rädda Östersjöns miljö är högaktuella den här våren. Det började med toppmötet på Finlandiahuset i februari.

I maj ordnas Helcom:s (Helsingfors kommissionen) ministermöte i Moskva. Mötet är en viktig mellanetapp för verkställandet för Helcom:s aktionsplan som godkändes av Östersjöländernas regeringar år 2007. Det är första gången länderna har kommit överens om en gemensam strategi för Östersjön och målsättningen är att havets skall ha återfått en god ekologisk nivå år 2021.

Faktumet att en stor del av Helcom:s plan ingår i EU:s strategi för Östersjöregionen stärker dess finansieringsmöjligheter. Risken finns att den ekonomiska recessionen bromsar nödvändiga aktiviteter särskilt i Polen och de Baltiska länderna. Därför är det av stor betydelse att miljöåtgärder kan stödas med internationell finansieringshjälp. Helcom-länderna samarbetar nära med nordiska och europeiska finansieringsinstitut. Många viktiga privata initiativ stöder aktionsplanen såsom Baltic Sea Action Group, John Nurminens stiftelse och den svenska Baltic Sea 2020 stiftelsen. Just nu är det största problemet inte avsaknaden av finansieringsmedel, utan bristen på genomförbara projektidéer. För att snabbt få igång konkreta åtgärder har regeringarna i Sverige och Finland reserverat 10,5 miljoner euro i en projektberedningsfond, som administreras av NIB (nordiska investeringsbanken)och Nordiska Miljöfinansieringsbolaget, NEFCO. Både Nordiska rådet och den Parlamentariska Östersjökonferensen har aktivt uppmanat regeringarna att stöda fonden och på så sätt påskynda arbetet för en bättre Östersjömiljö.

Helcom:s aktionsplan är det viktigaste verktyget vi har för att rädda havet och därför anser jag att Finland skall vara en aktiv pådrivare i det internationella samarbetet. Redan nu har arbetet lett till resultat. Under de närmaste åren kommer över 90 % av avloppsvattnet i S:t Petersburg att renas effektivt. Ett nytt stort reningsverk i Kaliningrad skall byggas och reningseffekten kommer att förbättras i många mindre reningsverk i Ryssland, Baltikum och Polen. Flera länder runt Östersjön har beslutat gå in för fosfatfria tvättmedel och länderna har enats om att vända sig till IMO (internationella maritima organisationen) och kräva totalförbud mot utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg på Östersjön.

En stor utmaning är minskningen av utsläppen från lantbruket och den övriga diffusa belastningen. Framförallt i Polen är riskerna stora för ökade näringsämnesläckage då jordbruket intensifieras. Den intensiva husdjursuppfödningen framförallt i Ryssland och Polen men också i andra Östersjöländer är också ett hot liksom följderna av klimatförändringen. Många företag funderar som bäst på möjligheterna att utnyttja gödsel från gårdarna för biogasframställning. Den övergripande målsättningen är att minska utsläppen av fosfor sammanlagt med 15 250 ton och av kväve med 135 000 ton . Kraven på Finland är förhållandevis små, bara 150 ton fosfor och 1 200 ton kväve. För att vår skärgård skall återhämta sig krävs lokalt anpassade åtgärder som går längre än det som Helcom:s aktionsplan förutsätter. En ny, lovande idé är ett riktat mörtfiske i skärgården. En uppskattning är att yrkesfiskarna kunde fånga upp till 10 milj. kg mörtfisk per år. Det riktade fisket skulle minska fosformängden i havsvikarna och samtidigt kunna ha en positiv effekt på övriga fiskarters förekomst.

Insändare, publicerad i HBL 9.3.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.

12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45