Svenska riksdagsgruppen är villig att förorda den tillfälliga förstärkning av de finländska trupperna i ISAF-operationen i Afghanistan som regeringen föreslår. Samtidigt är det uppenbart att krisen i Afghanistan inte kan lösas med militära medel. Det behövs mycket mer än militära medel.

Som utskottet konstaterar måste ett förbättrat säkerhetsläge prioriteras och det är därför viktigt att den militära och civila krishanteringen samordnas eftersom alla insatser kommer att behövas samtidigt. Det är fortfarande FN (UNAMA) som har det huvudsakliga ansvaret för samordningen av de internationella insatserna och det är därför viktigt att vi är med och påverkar det arbete som sker inom FN så att vår kompetens tas tillvara på bästa sätt.

Det internationella samfundet måste stödja det afghanska samhället kraftfullt så att den politiska dialogen effektiviseras, vilket bl.a. kan ske genom stöd till den fond som upprättats för fredsmedling. Kvinnor borde spela en större roll när det gäller medling på det sätt som framgår i FN:s resolution 1325 och det är därför viktigt att regeringen tydligt för riksdagen redovisar hur Finland avser bidra till genomförandet av resolutionen.

Om målet är en bestående fred måste kvinnorna engageras också i beslutsprocesserna, och inte minst i de freds- och stabilitetsförhandlingar som förhoppningsvis snart kan överta huvudrollen från de militära operationerna. Det är viktigt att vår medverkan inte stannar vid att välutbildade och välutrustade finska militärer bygger murar runt flickskolor. Syftet är gott, men vi kan så mycket mer än så. Ta t.ex. den utbildning av kvinnliga journalister som Finland finansierat. Vi skall på allt sätt medverka till att de mänskliga rättigheterna också gäller afghanska kvinnor, vilket inte är fallet nu.

Den militära krishanteringen i Afghanistan syftar till att trygga en varaktig fred, stabila förhållanden, demokrati och ett rättssamhälle. ISAF-operationen måsta avslutas snarast möjligt. Vid utrikesministermötet i London i januari bestämdes att överföringen av säkerhetsansvaret från de internationella styrkorna till afghanska myndigheter kommer att börja om ca ett år. Då intar ISAF-styrkornas en mera stödjande roll. Utrikesutskottet påpekar att enligt den EXIT-startegi som slogs fast i London behövs det mera resurser från det internationella samfundet till krishantering, och av tilläggsstyrkorna skall en del utbilda den afghanska armén, men också den civila samhällsapparaten - detta betyder bland annat poliser och andra myndigheter.

I stabiliseringen av Afghanistan och överföringen av ansvaret på lokala säkerhetsmyndigheterna spelar utvecklingen av polisen och rättsväsendet en central roll. I utvecklingen av dessa sektorer kommer det internationella samfundets krishantering och bistånd att inta en allt viktigare roll. Finlands medverkan inom den civila krishanteringen inriktar sig på EU:s EUPOL AFG-operation i synnerhet när det gäller att utveckla polisen men också rättsväsendet och åklagarmyndigheten. Finlands satsning på EUPOL-operationen har lett till mycket goda resultat och vi kan vara stolta över att vår kompetens inom den civila krishanteringen är globalt sett på toppnivå.

Därför ska Finland öka sin insats i civil krishantering som utgör ett område som vi kan och där våra begränsade resurser ger största möjliga nytta. Den finländska krishanteringen, Krishanteringscentret (CMC) i Kuopio och dess fortsatta verksamhet och utveckling ska tryggas genom att bevilja den de anslag som behövs.
.
Svenska riksdagsgruppen ger sitt stöd för en utökning av styrkan till högst 195 man på grund av säkerhetsläget i landet, men vill samtidigt understryka att vår medverkan till en större del skall leda till att demokratiska grundprinciper införs i landet och genomsyrar hela samhället, från utbildningen över valsystemet till armén.

Gruppanförande hölls 8.4.2010 av Elisabeth Nauclér