Prognoser och resultat

09.04.2010 kl. 13:45
... i slutändan kan regeringen komma att tvingas förklara för kommissionen varför vi inte utnyttjat strukturstödet fullt ut som vi förbundit oss till för att kunna betala nationella stöd...

 

För några dagar sedan presenterade PTT (Pellervos ekonomiska forskning) sin prognos över jordbruks- och livsmedelssektorns utveckling inkommande år. Rapporten är ingen munter läsning. Producentpriserna på spannmål förväntas ligga på en exceptionellt låg nivå hela inkommande år och för husdjursprodukternas del förutspå PTT till och med en prisnedgång.

Jordbrukets lönsamhet i Finland är anmärkningsvärt låg, själva lantbruksinkomsten har sjunkit under hela den tiden som Finland varit medlem i EU, med undantag för den kortvariga prisstegringen på spannmål år 2007. Samtidigt har arbetstagarnas löner stigit med 65 procent och därigenom även köpkraften. Vill vi i Finland fortsättningsvis ha inhemsk, trygg och framför allt säker mat i butikshyllorna måste något göras åt saken

Minister Sirkka-Liisa Anttila initierade tidigare i år en undersökning om hur priset bildas mellan producent och konsument. Den kan ännu visa sig bli värdefull. Ett annat fall som skapat en intressant och välbehövlig diskussion var HOK-Elantos beslut om att endast sälja Arla-Ingmans mjölk. Hur starkt styr handeln konumentens val när man köper in produkter? Efter starka kundreaktioner backade HOK-Elanto som bekant från sitt beslut efter några dagar, men fallet visade med all önskvärd tydlighet vad den starka koncentrationen av handeln i Finland kan leda till.

Nu har en diskussion om en uppluckring av konkurrenslagsstiftningen i Finland startat, efter att EU:s arbetsgrupp på hög nivå (high level group) klart analyserat och pekat på den obalans som finns mellan tusentals små jordbrukare som försöker sälja sina produkter och några stora aktörer som inköpare. Förslaget från arbetsgruppen är att medlemsländernas lagstiftning borde tillåta bönderna att samarbeta sinsemellan och avtala om minimipriser för sina produkter, något som idag är förbjudet. En sådan förändring i konkurrenslagstiftningen påverkar förstås inte konkurrensen utomlands ifrån men om det kan stärka förhandlingspositionen på den inhemska marknaden är det alltid något.

Regeringen fattade innan påsk ett principbeslut om att sänka minimiräntan från två till en procent på räntestöds- och statslån beviljade till jordbruket mellan år 2000-2007. Tyvärr var beslutet att minimiräntan sänks tillfälligt för två år istället för resten av lånetiden. Enligt jurister skulle en permanent sänkning av minimiräntan varit juridiskt betydligt klarare och inte behövt notifieras medan beslutet att sänka bara för två år kan visa sig besvärligt. Varför man ska föra sådana här små ärenden till Bryssel för godkännande är mycket svårt att förstå. Det är fråga om strukturstödspengar som beviljats till fasta belopp åt jordbrukarna, och stödbeloppen ändrar inte med lägre minimiränta. Tvärtom är det på det sättet att eftersom räntenivåerna är så låga nu så går det så gott som inget av det beviljade räntestödet, och i slutändan kan regeringen komma att tvingas förklara för kommissionen varför vi inte utnyttjat strukturstödet fullt ut som vi förbundit oss till för att kunna betala nationella stöd.

Går det illa så står vi där med ett negativt beslut från kommissionen. Så gick det med lagen om skattefriheten från vinsten på försäljning av åkermark till aktiva jordbrukare och nu har handeln med åkermark stått stilla i närapå ett och ett halvt år.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre
 

Publiceras i Syd-Österbotten 9.4.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00