Energipolitisk supervecka

23.04.2010 kl. 15:05
"Idag är 28 procent av den energi vi förbrukar el och prognoser visar att år 2050 kommer nästa hälften, 46 procent, av vår energiförbrukning att bestå av elkonsumtion."


Vi har en vecka bakom oss som kommer att gå till historien som en av de viktigaste för Finlands energipolitik. Regeringen har enats om två mycket betydelsefulla energipolitiska frågor, dels om ökningen av förnyelsebar energiproduktion dels om kärnkraften.

Finland skall om tio år ha ökat andelen förnyelsebar, inhemsk energi till 38 procent. Den här EU-målsättningen är juridiskt bindande för Finland och för att uppnå nivån måste produktion av förnybar energi öka med över 35 terawattimmar. Det paket som regeringen enats om är en vägkarta som visar hur vi skall nå målet.

Våra framtida förnyelsebara energikällor stavas bioenergi, vindkraft, jordvärme, värmepumpar och solenergi. Hälften av den planerade ökningen väntas skogen stå för. Skogens biomassa skall ersätta den importerade kolen. För vindkraftverk införs ett system med inmatningstariff, ett så kallat garantiprissystem, som är ett stöd till producenter av förnybar energi och garanterar konsumenterna tillgång till renare energi. Den totala ökningen av förnyelsebar energi beräknas motsvara närmare tre stora kärnkraftverk. Närmare år 2020 kan energipaketet komma att ha en årlig prislapp på 300 miljoner euro, som ger positiva effekter för dels klimatet dels sysselsättning och innovation i grön teknik.

I synnerhet för Österbotten är paketet viktigt. Det innebär att de planerade vinkraftsetableringarna kommer att genomföras, beroende naturligtvis på hur det går i planerings- och beslutsprocessen i respektive kommun. Vad gäller skogsenergin har vi i Österbotten utnyttjat möjligheten till slutavverkning fullt ut, vilket innebär att vår potential finns i vården av ungskog, ca 17 000 hektar. För entreprenörer innebär detta å sin sida nyanskaffningar, som lämpar sig för bl.a. året om avverkning på torvmarker. Träförädlingsindustrins råvarutillgång skall i alla hänseenden säkras, vilket Svenska riksdagsgruppen också förutsatt. Vidare kommer kraftverken i Vasa och Kristinestad gynnas av paketet och sannolikt kommer de planerade satsningarna på biogasproduktion förverkligas. Viktigt är att systemet också ger möjligheter för mindre decentraliserad energiproduktion att komma med i systemet.

I kärnkraftfrågan enades regeringen om att två av tre ansökningar kommer att föras till riksdagen. De viktigaste argumenten för ny kärnkraft är att den finländska konkurrenskraften säkras och att vi blir självförsörjande av energi. Konkurrenskraften säkras endast om den finländska industrins verksamhetsmöjligheter tryggas. Ser vi exempelvis till skogsindustrin står den idag för 70 procent av vår produktion av förnyelsebar energi. Utan skogsindustrins medverkan skulle vi stå inför en oerhört mycket större utmaning än vi står idag.

Frågan om det radioaktiva avfallets slutförvaring är den stora frågan. Jag har låtit mig övertygas av experter och forskare att slutförvaring i berggrunden som Posiva gått in för, som den enda i världen, är säker. Frågan kommer att vara viktig för Fennovoimas del, och också för de industrier i Österbotten som är delägare i Fennovoima.

Vi ska komma ihåg att Finland också förbundit sig till en 20 procentig effektivering av energianvändningen till år 2020. Detta mål måste och kan kombineras med energipaketet och till de mål som gäller den förnyelsebara energin. Idag är 28 procent av den energi vi förbrukar el och prognoser visar att år 2050 kommer nästa hälften, 46 procent, av vår energiförbrukning att bestå av elkonsumtion. Lyckligtvis har vi nu en regering som ser helheten, utan det ena kan det inte bli det andra och vice versa.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre
 

 

Publiceras på måndag 26.4, tillsammans med radiointervju, i Radio Vega Österbotten

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15