Katainen lovade Nauclér att politisk vilja finns

28.05.2010 kl. 10:50

Nedan anges Elisabeth Nauclérs och finansminister Jyrki Katainens anföranden i sin helhet:

Elisabeth Nauclér: Ärade herr talman! De geografiska förutsättningarna för vindkraft är mycket gynsamma på Åland och en stor tillgång för Finland. Eftersom EU inte känner några självstyrande områden som medlemmar har vi en gemensam kvot. Finland och Åland har förbundit sig att följa EU:s klimatpolitik och för att uppnå dessa mål måste vi styra energipolitiken så att kravet på 38 procent förnybar energi kan nås.

Genom en kabel till riket skulle energin komma in i det finska nätet och vara till nationell nytta. Ålandsdelegationen, det organ som Nationernas förbund skapade 1921 i Genève för att avgöra juridiska oklarheter mellan riket och Åland, har nu sagt att det finns inga juridiska hinder för att stödja vindkraften på samma sätt som i riket. Min fråga till finansministern är därför: Finns det en politisk vilja att lösa den här frågan, så att Finland kan få den vindkraft som Åland kan bidra med?

Finansminister Jyrki Katainen: Ärade talman! Det låter väldigt bra att Åland skulle ha möjlighet att producera vindkraft för fastlandets behov. Ni frågade om vi har den politiska viljan, det har vi. Där är bara, åtminstone har där varit, bara några juridiska problem. Om där inte är sådana problem är jag ganska säker att vi ska fortsätta att hitta möjligheter att få vindkraft från Åland.

Elisabeth Nauclér: Det är mycket glädjande, herr talman, att höra att det finns en politisk vilja. I andra fall där Finland och Åland har en sådan här gemensam europeisk kvot har man konstaterat att man måste samråda och komma överens. Det första fallet som var aktuellt var laxkvoten och det gick ända upp till högsta domstolen som sa att Finlands regering inte ensam kan bestämma utan man måste samråda med landskapsregeringen. Jag undrar hur finansministern tänker sig att det här samrådet i praktiken ska gå till.

Finansminister Jyrki Katainen: Ärade talman! Jag vet inte om fiskepolitiken, men som riksdagsledamot Nauclér vet har vi förbättrat våra samtal mellan Åland och fastlandet, till exempel i beskattningspolitiken och sådana saker så jag tror att det är ganska bra.

Länk till protokollet: http://fakta.eduskunta.fi/faktatmp/utatmp/akxtmp/skt_57_2010_94_p.shtml

 

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00