Skriftligt spörsmål om språket i flygledningen på Åland

04.06.2010 kl. 14:20

SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL

Om språket i flygledningen på Åland 

Till riksdagens talman

Finavia är ett företag som i sin helhet ägs av staten och kommunikationsministeriet ansvarar för ägarstyrningen. Finavia upprätthåller flygtrafiksystemet i Finland och 25 flygplatser i landet, också Mariehamns flygplats på Åland.

Ålands geografiska läge mitt emellan Sverige och Finlands fastland gör att flygplatsen på Åland besöks regelbundet av privatflygare från Sverige och också de åländska privatflygarna har en relativt livlig verksamhet. Flygledningen i Mariehamn ger emellertid service enbart på finska och engelska, vilket upprepade gånger påtalats av piloter, som uppmärksammat faran i att rikssvenska och lokala piloter inte förstår det språk som talas, och att man inte kan använda sig av det lokala språket på Åland.

Landskapet Åland är svenskspråkigt. Ämbetsspråket i stats-, landskaps- och kommunalförvaltningen är svenska. Finskspråkiga medborgare har rätt att inför statsmyndigheter i landskapet Åland använda finska i egen sak. (36 § och 37 § i SjstL för Åland FFS 1991:1144).

Den aktuella revideringen av EUs direktiv om europeiskt flygledarcertifikat kommer att ställa krav på att flygledare skall kunna tala och förstå engelska på tillfredsställande nivå, vilket naturligtvis också kommer att krävas av alla med flygcertifikat. Därtill kommer man av säkerhetsskäl att kräva att flygledarna talar och förstår ”det lokala språket”. Detta motiverar också att man redan nu går in för att flygledningen på Åland ger service på svenska.

I en nödsituation är det en extra stressfaktor att inte få tala sitt modersmål. Med tanke på Ålands svenskspråkiga status, Finlands två nationalspråk och på flygsäkerheten är det rimligt att flygledningen ger service på engelska och på Finlands båda nationalspråk på Åland.

På varje flygplats i landet finns informationstavlor för inkommande och avgående flyg, dessa tavlor upprätthålls och uppdateras centralt av Finanvia. Där har man gått in för helt finskspråkiga lösningar beträffande ortnamnen, trots att de flesta orter med flygplats också har ett officiellt svenskt namn, t.ex Helsingfors/Helsinki, Åbo/Turku. Mariehamn har däremot ingen officiell version av sitt namn på finska, Maarianhamina är enbart en översättning. 

Helt mot bestämmelserna i språklagen och forskningscentralens för inhemska språk rekommendationer talar man enbart om Helsinki, Turku, Tampere och så vidare på dessa informationstavlor.

Finavia säger på sin hemsida att kundens intresse är sporren i deras verksamhet och att kunden kan lita på dem i alla situationer och att de reagerar snabbt på kundrespons. Trots otaliga kundresponser om det orimliga i att man använder enbart den finska versionen av ortnamn på informationstavlorna på flygplatserna har ändå ingen reaktion märkts! 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Vad ämnar regeringen göra för att tillse att flygledningen på Åland ger service också på svenska och att det statsägda företaget Finnavia i sin verksamhet följer språklagen och de rekommendationer som forskningscentralen för inhemska språk vid Helsingfors universitet givit ut samt att Finnavia på Åland respekterar självstyrelselagens bestämmelser och Ålands enspråkiga status?

 

Helsingfors den 4 juni 2010

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16