Gruppfanförande 22.9.2010

23.09.2010 kl. 10:45
Gruppanförande i demokratidebatten

I år är det tio år sedan FN satte upp sina milleniemål och fem år sedan världens ledare vid ett toppmöte enades om att demokrati, utveckling och mänskliga rättigheter är beroende av varandra. Alla länder har förbundit sig att verka för att utveckla demokratin, och att stärka rättsstaten, såväl som respekten för de grundläggande rättigheterna, inklusive rätten till utveckling. Utan demokrati inga mänskliga rättigheter och utan mänskliga rättigheter ingen utveckling etc. När vi i år firar den tredje internationella demokratidagen finns det skäl att understryka hur viktigt det är att det som brukar kallas det internationella samfundet tar sitt ansvar och föregår med gott exempel inom detta område. Vad tänker den vanlige medborgaren i Afghanistan på när någon säger det ”internationella samfundet”? Uppträder vi på ett sådan sätt i länder där inte mänskliga rättigheter respekteras, demokrati inte genomförts ännu och där vi har till uppgift att medverka till att rättsstaten utvecklas. Vi bär alla ett stort ansvar i vårt internationella eller utrikespolitiska handlande.

Under senare tiden har vi inom utrikespolitiken hört begreppet ”dignified foreign policy ”. Begreppet är viktigt och det är just på det sättet vi skall uppträda när det gäller att komma ur efterdyningarna av den ekonomiska recessionen. Tillväxten har varit regionalt ojämn och återhämtningen får inte ske utan att vi tar samtidigt beaktar klimatförändringen, energi- och råvarufrågorna. EU har ett väsande ansvar i en mer och mer multipolär värld. Men ett ökat ansvar har också Finland. Det finns all orsak att fundera på hur hårt vi driver kraven på att mänskliga rättigheter beaktas i våra bilaterala relationer. Är vi beredda att ställa krav på att andra stater skall respektera mänskliga rättigheter om det innebär risk för våra handelsavtal? I en värld där vi förespråkar en värdig utrikespolitik får inte begreppet ”mänskliga rättigheter” bara vara ett uttryck som vi bollar med utan uppföljning. Det har blivit alltför vanligt att missbruka ordet mänskliga rättigheter, vi måste kräva respekt och uppfyllelsevilja av våra kontrahenter om vi skall kunna påverka den globala utvecklingen.

Transparens är ett nytt hedersord som vi i Svenska riksdagsgruppen inte nog kan understryka vikten av. Genom transparens och öppenhet får människor förtroende för det vi sysslar med. De får veta vilka frågor vi behandlar och det ger också medborgarna en utökad möjlighet att påverka politiken. Att nå oss politiker direkt är ett nytt fenomen som kunnat genomföras tack vare alla sociala medier. Det är bra med hemsidor, bloggar och facebook. Vi närmar oss de på vars förtroende vi sitter, men vi har som politiker ett stort ansvar att använda mediet. Internet är en tillgång för medborgerlig påverkan, men också en risk då opinionsbildningen snedvrids. Vi har också fått uppleva hatattacker mot politiker på nätet som inte är acceptabelt varken för en europeisk demokrati, eller ett land som skall vara föregångare för andra.

Under fjolårets EU-val hade Svenska folkpartiet tillsammans med Åland en kandidat vid namn Emina Arnautovi´c som på valmötena förundrade sig över att finländarna inte glada i hågen och mangrant går och rösta. Själv hade hon vuxit upp i ett land där man inte fick rösta fritt, utan bara för eller emot kommunistpartiets kandidater, och egentligen inte fick rösta emot. Rösträtten är en grundrättighet, men globalt sett ett privilegium som inte är förunnat alla i världen. Det skall vi hela tiden hålla i minnet världen. Om vi skall ha folkomröstningar på lokal nivå, både i kommuner och i byar/stadsdelar, både rådgivande och bindande det kan man ha olika åsikter om, men vi skall slå vakt om det intresse för möjligheten att påverka som vårt kommunala system lett till. Små enheter ger en känsla av samhörighet och ökar beredvilligheten för frivilligt arbete. Utan att ge några generella pekpinnar kan det vara viktigt att framhålla fördelen med små administrativa enheter på bekostnaden av effektivitetssträvanden som kan ha andra stora nackdelar såsom bristen på närdemokrati.

Demokrati brukar definieras som majoritetens diktatur, men det är en otillräcklig definition. Till demokratin hör också stark hänsyn till minoriteter, bland dem språkliga. Finland är ett föregångsland inom området minoritetslösningar, och dessutom ett land med två nationalspråk. Att förstå vad som sägs i sitt hemland är en medborgerlig rättighet. I denna sal finns teknisk utrustning för simultantolkning. Utrustningen har använts två gånger under min tid, när FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon och när EU-kommissionären László Andor var här och talade, men i vanliga fall finns inte denna möjlighet. I Kosovo finns det simultantolkning till serbiska trots deras närhistoria, och i Sydafrikas parlament finns det simultanöversättning till elva språk, även på åhörarplatserna. Här i vårt land kan inte den som bara behärskar svenska, och dit hör många ålänningar, förstå vad som sägs i deras hemlands parlament. Det kallas demokratiunderskott.

Statsrådets principbeslut om främjandet av demokratin i Finland har lett till en ökad debatt och medvetandegjort de här frågorna. Kvar finns dock mycket att göra och då särskilt vad gäller kvinnornas rätt till medverkan i beslutsfattandet. Kvinnor framställs ofta som offer, vilket de också är, offer för våld i hemmet, offer för sexuella övergrepp i krig och de bör få ett skydd, men vi får ingen ändring på dessa områden innan vi får kvinnor in i beslutsprocessen där krig och fred avgörs.

Gruppanförandet hölls av riksdagsledamot Elisabeth Nauclér 22.9.2010

 

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00