Välfärdsstatens framtid

05.10.2010 kl. 10:00
Vi skapar förutsättningar för morgondagens välfärdsstat med de beslut som vi gör här i dag.

Befolkningens åldersstruktur och balansen mellan den arbetsföra delen av befolkningen och den som är utanför arbetslivet är en av de stora utmaningarna för vår ekonomi och därför också följaktligen för välfärdssamhället.

Förutom en jämställd och familjevänlig arbetsmarknad och socialpolitik som uppmuntrar unga människor att utbilda sig, arbeta och skaffa barn bör vi också ha en inkluderande attityd till invandrare som söker sig till Finland för att arbeta och leva. I ett civiliserat samhälle behandlas alla på ett värdigt sätt och det är också en förutsättning för att samhället ska kännas tryggt.

För ett litet land som Finland är satsningar på kunskap och utbildning en av de viktigaste framgångsfaktorerna. Vi har också en gemensam värdegrund med de övriga länderna i Norden. Det nordiska samarbetet bör vi både fördjupa och utveckla.

Meidän on ehkäistävä segregaation syntyminen yhteiskunnassa. Terveydenhoidossa ei saa syntyä a-luokan ja b-luokan hoitoa. Toimiva julkinen sosiaali- ja terveydenhoito maksaa itsensä takaisin ja on hyvinvointiyhteiskunnan lähtökohta. Ennalta ehkäisevä työ on vahvemmin kytkettävä terveyskeskusten palveluihin ja terveyskeskusten asemaa ja merkitystä on vahvistettava entisestään.

Tal i plenum 30.9.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00