Jämställdhet för alla

29.10.2010 kl. 12:50
Regeringen godkände för en dryg vecka sedan på min föredragning sin jämställdhetsredogörelse, som är den första i Finland genom tiderna. Det var på tiden!

Redogörelsen, som remissdebatteras i riksdagen i mitten av november, utvärderar den förda jämställdhetspolitiken under de tio senaste åren. Det viktigaste i redogörelsen är förstås ändå riktlinjerna för den framtida jämställdhetspolitiken fram till år 2020. Den kan vi nämligen ännu påverka.

Trots att vi inte tidigare sett någon jämställdhetsredogörelse har Finland i flera avseende varit ett föregångarland i fråga om jämställdhet mellan könen. Finland var det andra landet i världen som gav kvinnorna rösträtt och kvinnornas deltagande i arbetslivet har redan länge varit avgörande för vår höga sysselsättningsgrad. Den subjektiva rätten till dagvård och vårt dagvårdssystem är bidragande orsak till detta - alltså en framgångshistoria med tanke på kvinnornas ställning i arbetslivet.

Flere lyckade exempel finns: Den kvotbestämmelse som finns i jämställdhetslagen har befrämjat lika representation av båda könen vid beredningen av beslut både inom statsförvaltningen och inom kommunerna. Vidare har det blivit allt vanligare med handlingsplaner för jämställdhet i arbetslivet och vid läroanstalter, särskilt vid universitet.

Kvinnornas representation i statsbolagens styrelser har ökat snabbt. Själv är jag ansvarig för tipsbolaget Veikkaus och där är 50% av styrelseledamöterna kvinnor. För att ytterligare förstärka jämställdhetspolitikens effektivitet innehåller redogörelsen nya förslag till riktlinjer inom ett flertal områden.

Regeringen vill till exempel utvidga systemet med jämställdhetsplansering till att omfatta också den grundläggande utbildningen. Könsperspektivet skall förstärkas också i högskolor och inom vetenskapspolitiken. I de högaktuella strävandena att förlänga arbetskarriärerna behövs konsekvensebedömningar med tanke på den alltjämnt tydliga uppdelningen av kvinno- och mansdominerade branscher.

Sammanjämkningen av arbets- och familjeliv är en synnerligen viktig fråga för allt flere, även männen. Det finns goda skäl att ytterligare öka pappornas benägenhet att använda sig av familjeledigheter. Idag använder papporna bara sju procent av alla familjledigheter, delvis därför att systemet inte är tillräckligt sporrande och inte heller särskilt överskådligt.

Enligt redogörelsen kan detta befrämjas genom att öronmärka egna kvoter för pappans och mammans familjeledigheter. Själv har jag propagerat för den så kallade 6+6+6 -modellen , där pappan och mamman får en lika stor andel medan de kan dela på den sista tredjedelen som de kommer överens. Jag inväntar nu förslagen från den arbetsgrupp på social- och hälsovårdsministeriet som håller på att dryfta både ledigheterna och deras finansiering. Också med fötterna på den realpolitiska jorden önskar jag arbetsgruppen mod och visioner.

Jämställdhetspolitiken har länge handlat om att främja kvinnornas ställning. Nu har vi kommit till en punkt där också män och jämställdhet kan diskuteras utan att det kan ses som en återgång till någon patriarkalisk utgångspunkt. Alla inser att också männen behövs i jämställdhetsarbetet. Det i sin tur betyder att även de mansspecifika frågorna måste beaktas.

De har ofta att skaffa med männens hälsoproblem, unga pojkar och utslagning, arbetslöshet inom mansdominerade branscher eller männens situation i samband med skilsmässor och vårdnadstvister. Det där med hälsan är centralt. Då kvinnans euro euro är 82 cent, är mannens år som bekant bara 11 månader.

Utmaningar inom jämställdhetspolitiken hittar vi också gällande exempelvis diskriminering på flera grunder - frågor som t.ex. invandrarkvinnor eller svenkspråkiga handikappade stöter på. Jämställdheten gäller alla, oberoende av kön, modersmål, etnisk bakgrund, sexuell läggning eller religiös övertygelse.

Jämställdheten är en intrikat fråga för den utmanar våra sedvanliga tankegångar. Den moderna jämställdhetspolitiken utmanar stereotypa normer och könsrollsuppfattningar som vi ofta vuxit upp med, utan att vara så medvetna om det. Också den mest liberala av oss kan bära med sig attityder man har svårt att förklara. Jämställheten kräver att man - och kvinna - tittar i spegeln.

I det samhälle jag kallar ett jämställt samhälle kan var och en förverkliga sig själv som man vill se sig själv. I ett sådant samhälle kan pojkar gå i rosa byxor och flickor i mörkblått - men också låta bli om man inte vill. För att uppnå alla goda målsättningar behövs lagstiftningsåtgärder, offentlig diskussion, attitydförändring och utbyte av goda erfarenheter, exempelvis inom det nordiska samarbetet. Som en kuriositet kan jag nämna att tre av fem nordiska jämställdhetsministrar idag är män. Ett tidens tecken också det!

stefan.wallin@riksdagen.fi
 

Stafan Wallin

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15