Gruppanförande 27.10.2010

29.10.2010 kl. 12:55
Gruppanförande i debatten om den ekonomiska politiken inom Europeiska unionen och euroområdet

Europa ska inte behöva uppleva ett nytt Grekland. Den grekiska misshushållningen med statsfinanserna kan stå de europeiska skattebetalarna dyr. Detta får inte upprepas. Därför behövs insyn, vid behov vägledning och i sista hand sanktioner om ett euroland drastiskt börjar avvika från överenskomna spelregler för budgetunderskott och statsskuld.

Denna insyn, denna vägledning och i värsta fall dessa sanktioner tjänar inte bara hela euroområdet, utan också det land som inte följer spelreglerna. Det är bättre att föregripa än att ställas inför fullbordat faktum. Medborgarna kommer betydligt lindrigare undan om misshushållningen stoppas i tid än om läget hunnit bli så katastrofalt som i fallet Grekland. Det har grekerna lärt sig nu, och vi får innerligt hoppas att inget annat folk hamnar i samma situation.

Det är ologiskt att i samma andetag klandra det lånepaket som syddes ihop för att rädda Grekland, och de förebyggande åtgärder som nu vidtas för att undvika att motsvarande situation upprepas. Lika ologiskt är att säga att ingen ska ha insyn i vår budgetpolitik, särskilt som vi inte ens har något att dölja, men att vi bör få insyn i vad andra länder gör. Reglerna måste vara lika för alla, stora som små medlemsländer.

Finland lärde sig en hel del av vår djupa ekonomiska kris i börjar av nittiotalet. Vi kunde därför undvika att upprepa vissa misstag då det gällde att dämpa den kris som började 2008. Tyvärr lär sig länder mer sällan av varandras misstag. Därför behövs gemensamma spelregler som tvingar alla att lära sig..

Svenska riksdagsgruppen ställer sig därför positiv till själva grundidén i förslagen till en bättre koordinering av den ekonomiska politiken och särskilt finanspolitiken inom EU och i första hand bland euroländerna. Men liksom Stora utskottet i dess utlåtande är inte heller vår grupp okritisk till alla förslag.

De rättsliga grunderna för de föreslagna åtgärderna och särskilt för sanktionerna måste klarläggas. Om allmänna regler för sanktioner införs måste de stå på fast fördragsgrund. Samtidigt är det viktigt att minnas att tolkningar av fördragstexterna har räddat EU ur kriser. Reglerna bör vara så exakta som möjligt, men inte så strikta att de förvandlas till hand- och fotbojor.

Reglerna för budgetunderskott och statsskuld får inte heller locka Europa att helt överge John Maynard Keynes kloka läror. I lågkonjunktur bör stater kunna ha budgetunderskott och öka sin statsskuld för att stimulera ekonomin – bara de sedan i högkonjunktur lyckas åstadkomma överskott och minska skulden.

Såsom Stora utskottet konstaterar i sitt utlåtande, är det inte alltid lätt att objektivt bedöma när ekonomiska förhållanden är så exceptionella att även exceptionella lösningar är nödvändiga. Ett visst mått av flexibilitet måste därför överlämnas till de politiska beslutsfattarna att, förhoppningsvis i samförstånd, vid behov utnyttja.

Vår EU-kommissionär Olli Rehn har personifierat kommissionens strikta linje då det gäller sanktioner. Samtidigt som vi principiellt måste ställa oss kritiska till fenomenet att två stora EU-länder kommer överens om något över huvudena på de andra medlemsländerna, är det skäl att fördomsfritt beakta alla förslag så att de slutliga besluten blir både realistiska och balanserade.

Är det till exempel realistiskt att tro att Storbritannien skulle godkänna en sådan ändring av grundfördraget som kunde beröva tredskande medlemsländer deras rösträtt? Däremot är det fransk-tyska förslaget om bankernas medverkan i krislösningar välkommet.

Än är det långt till de slutliga besluten. Toppmötet i morgon och övermorgon kommer att staka ut riktlinjer för den fortsatta beredningen, som sedan inleds i de ministerråd och andra organ där den bör ske. Riksdagen kommer noga att följa den fortsatta processen, och förbehåller sig den självklara rätten att ta ställning till förslagen allt efter som de ges en mer slutlig form.

Finland anses vara ett föredöme inom EU för hur det nationella parlamentet hålls informerat och ges möjlighet till reellt inflytande på beslutsprocesserna. Låt oss leva upp till vårt goda rykte också nu.
 
Gruppanförandet hölls 27.10.2010 av riksdasgsledamot Håkan Nordman

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00