När klimatpolitiken används fel

12.11.2010 kl. 14:26
Klimatpolitiken används för närvarande mycket flitigt som argument för urbanisering av vårt samhälle. De som använder sig av det är föga förvånande de urbana partierna...

 

Klimatpolitiken används för närvarande mycket flitigt som argument för urbanisering av vårt samhälle. De som använder sig av det är föga förvånande de urbana partierna, främst de gröna och en del av samlingspartiet. För att minska på koldioxidutsläppen vill de bland annat kraftigt koncentrera boendet till befintliga järnvägsspår, och samtidigt begränsa boende och byggande på landsbygden.

Över 35 procent av Finlands koldioxidutsläpp beräknas komma från boende och under 20 procent från kommunikationer. Majoriteten av finländarna bor idag i städer och det överlägset vanligaste husbyggnadsmaterialet i städerna är betong. I Finland finns det idag endast 33 flervåningshus i trä och de offentliga byggnaderna som är byggda i trä kan räknas på en hand. I Sverige finns det flervåningshus i trä i över 180 kommuner. I London kan man stoltsera med världens hittills hösta niovåningshus av trä. Koldioxidbelastningen av ett trähusbygge är endast en fjärdedel jämfört med motsvarande hus i betong eller stål och dessutom binder träet i byggnader koldioxid till skillnad från andra byggnadsmaterial.

Om man verkligen vill minska på koldioxidutsläppen är alltså trähusbyggande något av det effektivaste som finns. Om miljöministeriets bostadsavdelning vill stöda klimatmålsättningarna genom samhällsplaneringen bör de göra allt för att offentligt byggande och kommersiellt byggande av flervåningshus framöver skulle utföras i trä, och det med det snaraste. I Sverige har man gjort verkliga satsningar i det här och därmed byggs också över 20 procent av nya flervåningshus i trä. I Finland har en hel del satsningar gjorts på papper under de senaste årtiondena, men inget konkret har utmynnat.

Det verkar från storstadspolitikers håll finnas en klar vilja att begränsa byggandet på landsbygden i den metropolpolitik som nu behandlas i riksdagen, och där duger klimatpolitiken som bräckjärn. Det är en farlig väg både nationalekonomiskt och klimatpolitiskt om den finländska metropolpolitiken och de urbana partierna medvetet blundar för helheten Finland. Det är på landsbygden som skogen - det gröna guldet - finns, det är där den förnybara energin finns, det är där maten odlas och biodiversiteten upprätthålls. Det är klart att även vi på landsbygden ska bygga ekologiskt, spara energi och planera samhällsstrukturen klokt. Däremot ska det inte ske genom att citypolitiker vill begränsa landsbygdskommunernas planeringsmonopol.

Ny forskning visar att urbaniseringen, på en världsomspännande nivå, kan komma att öka koldioxidutsläppen med 25 procent. Det är alltså inte intellektuellt ärligt att via skärpta planeringsnormer tvinga mänskor att bygga tätt. Vad vi än gör så flyttar allt flera finländare till städer efter arbete och utbildning, den utvecklingen behöver ingen ytterligare stimulans. Stadsplanering har sina egna utmaningar men de ska inte tillämpas där de inte behövs.

Man kan inte se förbi de resurser som landsbygden har och som hela landet behöver för att nå klimat- och energimålsättningar och välmående bland befolkningen. Därför måste staten också satsa på decentraliserad energiproduktion, bredbandsbyggande, upprätthållande av vägnätet och utveckling av järnvägarna på landsbygden. Trähusbyggande i kombination med bättre vägförbindelser och fungerande kommunikationer har en avsevärt större positiv inverkan på klimatutsläppet än betonghus invid järnvägsspår. Fungerande datanät minskar också behovet av körda kilometrar på landsbygden, en viktig sak för urbana ministrar och tjänstemän som sitter på nyckelposter att tänka på. Finland behöver sina städer, men utan en bebodd landsbygd fungerar inte heller någon metropol.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre
 

Riksdagskrönika, ÖT 14.11.11

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15