Folkhälsans hus i Hagalund invigdes

25.11.2010 kl. 10:43
Det är en stor ära för mig att som förtroendevald i Esbo få framföra en hälsning här på öppningsfesten av Vindängenhuset.

Jag har haft förmånen att följa med projektet ändå från första början och att var i ett tidigt skede med om att idén kring det mångsidiga koncept som nu har förverkligats.

I Esbo bor ca 20 000 svenskspråkiga och bland den äldre befolkningen i Esbo är den procentuella andelen svenskspråkiga högre än genomsnittet. Esbo är en starkt växande stad. Esbo är inte bara Finlands näst största stad utan också Svenskfinlands näst största stad. Endast i Helsingfors finns det en större svenskspråkig befolkning än i Esbo.

Trots att det finns en stor finlandssvensk befolkning i Esbo så är andelen av hela befolk-ningen rätt liten, bara ca 8 % har svenska som modersmål. Av Esbobarn och unga väljer ungefär 11 % den svenska skolan. Prognoserna visar att antalet svenskspråkiga inte kommer att förändras nämnvärt under de kommande decennierna.

Stadsstrukturen i Esbo förändras hela tiden i takt med att befolkningen ökar, nya bostadsområden och nya trafikleder byggs. I takt med att staden växer byggs det också nya svenska skolor och daghem. För den äldre befolkningen har behovet av serviceboende och demensboende ökat och under de senaste åren har man mera systematiskt än förr strävat efter att ordna boendet och vården så att svenskspråkiga äldre bor och vårdas i en svenskspråkig omgivning.

Drömmen om ett Folkhälsanhus i Esbo har funnits länge. Jag tror att Folkhälsans servicehus i Brunakärr för många blev en stark inspirationskälla. Redan långt före Folkhälsan hade fattat beslut om att bygga ett servicehus i Esbo fick vi politiker svara på frågor om var man kunde ställa sig i kö för en bostad i ett framtida Folkhälsanhus i Esbo.

Att få bo självständigt i sitt eget hem och att samtidigt ha tillgång till service, trygghet och sällskap i den absoluta närheten är en idealsituation för många äldre. Folkhälsan har genom det nya huset i Esbo avsevärt förbättrat tillgången på bostäder som lämpar sig för seniorer och för personer med funktionshinder. Välkommet är också det resurserade gruppboende och demensboende. Bostäderna är anpassade efter invånarnas individuella behov. Det är bra att det finns både ägolägenheter och hyreslägenheter och mycket välkomna är lägenheterna för personer med funktionshinder.

En utmaning i huvudstadsregionen har redan länge varit tillgången på behörig personal som obehindrat klarar sig på svenska och känner sig hemma i en finlandssvensk omgivning. I Esbo liksom i de övriga städerna har man arbetet mycket med att locka svenskspråkig personal inom social- och hälsovården. Jag tror att Folkhälsan genom sin mångsidiga erfarenhet inom omsorgsarbetet och sitt breda nätverk är en attraktiv arbetsgivare. Att få vistas, leva och arbeta i en omgivning där man obehindrat kan få tala sitt eget modersmål är oerhört värdefullt och viktigt i livets alla skeden. Det är också viktigt för yngre Esbobor att det finns platser i vardagen i Esbo där allting fungerar på svenska. Ett cafe´ där du kan göra din beställning på svenska och bli förstådd, kan t.o.m. kännas som ett extra bonus. Skolorna och daghemmen är våra viktigaste offentliga svenska rum i Esbo idag, Vindäng-en blir nu en välkommen ny mötesplats.

Tanken på att i samma väva som Samfundet Fokhälsan storskaligt landstiger i Esbo, skapa ett svenskt hus med mångsidig kulturverksamhet , dvs utöver all den service som Folkhälsan erbjuder, föddes nästan samtidigt som de första mötena mellan representanter för Esbo och Folkhälsan hölls. En liten delegation som arbetade med ett kulturfonds stött projekt ”Ung på svenska i Esbo”, uppvaktade år 2002 kulturfondens dåvarande vd Krister Ståhlberg och framförde en idé om ett svenskt kulturhus i Esbo. Folkhälsan i Nyland var genom Samuel Reuter med om detta initiativ. I mars år 2003 träffades representanter för Folkhälsan, kulturfonden och Esbo stad för ett rådslag om att inleda planeringen av ett svenskt hus i södra Esbo. Mötet hölls i Folkhälsans hus i Brunakärr. Intresset var omedelbart bland alla deltagande, fröet hade fallet i god jordmån och en process startade. Proces-sen resulterade senare i en projektplan, en rapport med namnet Vindängen- ett möte mellan generationer som daterades den 2.5 2005.

Esbo stadsstyrelse behandlade Vindängen projektet för första gång 20 juni 2006 och det slutliga intensionsavtalet godkändes av Esbo stadsstyrelse den 19 november 2007. I Esbo-strategin år 2007 fanns en målsättning inskriven om att stadsborna ska få service på minst den nivå som vårdgarantin, språklagen eller annan norm föreskriver. Staden hade ställt som mål att de beslut som Vindängenprojektet förutsatte av Esbo stad, skulle göras inom år 2007, vilket också skedde. Under åren 2005-2007 behandlade bl.a. kulturnämnden, svenska barn- och utbildningsnämnden, fastighetsnämnden och social- och hälsovårdsnämnden projektet.

I pressmeddelandet som sändes ut då alla samarbetsparter godkänt avtalet kring Vindängen – projektet konstaterades att en ny, mångsidig helhet för svenskspråkiga tjänster, tog ett steg framåt, då projektets samarbetspartners Esbo stad, Samfundet Folkhälsan och Svenska kulturfonden undertecknade ett intensionsavtal om samarbete. Samfundet Folkhälsan som stod för den stora merparten av investeringskostnaderna konstaterades ha helhetsansvaret för projektet och till projektets huvudplanerare utsågs Stefan Ahlman.

Andra samarbetspartner var de svenska kulturaktörerna svenska kulturfonden, konstsamfundet och sparbanksstiftelsen Esbo-Grankulla. Esbo stads andel i den grundade stiftelsen var 350 000 euro. Kulturlokalerna skulle ägas av en allmännyttig stiftelse som grundades för detta ändamål.

Resan fram till denna invigningsfest har varit lång men förlöpt väl, tack vare ett gott sam-arbete och samförstånd mellan alla parter, en klar vision om avsikten och målet för resan.

Det nya svenska hus vi nu har fått till Esbo är ett resultat av ett unikt och ovanligt koncept. Utan Svenska kulturfondens och andra finlandssvenska fonders medverkan skulle Vindängen knappast ha blivit verklighet. Som förtroendevald i Esbo är jag glad över det starka stöd stadens tjänstemannaledning och mina politiska kolleger gett projektet. Jag vill också tacka Kristina Wikberg som var bildningsdirektör då visionen om Vindängen skapades, och som nu leder kommunförbundets svenska avdelning.

Man kan med fog tala om en win-win lösning eftersom det inte finns några förlorare, enbart vinnare i detta helhetsprojekt. Vi befinner oss i ett nytt svenskt rum i Esbo, ett hus med många möjligheter. Läget är perfekt. Hagalunds centrum är ett stenkast härifrån, vacker natur finns bakom hörnet. Om några år kommer metron att snabbt ta invånarna från Hagalund till Östra Helsingfors om man så önskar.

Här samsas kulturen och äldre- och serviceboendet i samma hus. Visionen som fått heta ett möte mellan generationerna säger i sig vad allt här handlar om. Vindängens lågstadieskola förbinds med Vindängenhuset och eleverna kommer att äta i matsalen. Jag hoppas att den nära och dagliga kontakten mellan barn och äldre ska bli ett verkligt mervärde för alla er som lever och bor och tillbringar en stor del av tiden här.

Här vimlar också av barn och unga som får sin musik undervisning i Musikinstitutet Kungsvägens nya utrymmen i samma hus. Musikinstitutet Kungsvägen är med sina 600 elever landets största svenskspråkiga musikinstitut som får statsandel. Musikinstitutets fina konsertsal garanterar att invånare och besökare kommer att få njuta av högklassiga musikföreställningar uppförda av musikinstitutets elever. Esbo stad har reserverat ett samservicerum i Vindängen och rummet kan också användas av föreningar och arbis för lektioner och möten. Stadens svenska kulturintendent har också sitt arbetsrum här och kulturproducenten flyttar in från och med årsskiftet. Även Esbobygdens ungdomsförbunds kontor har flyttat hit.

Jag uppfattar Vindängen som ett sällsynt levande och pulserande hus där kulturen har en särskilt viktig roll. Jag tror att man vetenskapligt har bevisat att det finns ett positivt samband mellan god livskvalitet och ett mångsidigt kulturutbud. Vindängen ett storslaget tillskott till de svenska rum som idag finns på olika håll i Esbo och ett bättre och mera centralt läge än så här kan jag inte föreställa sig. Jag vill därför avsluta med att rikta ett stort och varmt tack alla som varit med om att förverkliga drömmen om stället där generationerna möts och den finlandssvenska kulturen, med allt vad den innebär, är den bärande kraften.

Tal på invigningen av Vindängen 23.11.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50