Samlade insatser för Östersjön ger resultat

01.12.2010 kl. 12:52
För drygt ett år sedan antog EU sin Strategi för Östersjöregionen. Det första uppföljningsmötet samlade nyligen över 500 politiker, tjänstemän och experter, vilket visar att det finns ett djupt engagemang i Östersjöregionens frågor, och dessutom kompetenser och erfarenheter som kan tas i bruk för att hantera dem.

Det finns skäl att lyfta fram ett par synpunkter kring Strategin. För det första är det viktigt att den aktivt medverkar till att främja en samsyn på regionens utmaningar. Regionens utmaningar överskrider både geografiska och institutionella gränser, och det måste även lösningarna på dessa utmaningar göra.

Det är av grundläggande betydelse att alla aktörer – från såväl EU- som icke-EU- länder – kan delta i arbetet på jämbördiga villkor. Därför måste det ske en nära samordning mellan EU:s Östersjöstrategi och den Nordliga Dimensionen, som är en övergripande politik för samarbete mellan EU, Ryssland, Norge och Island.

Östersjöregionen rymmer en myriad av program, projekt och aktörer som vill rätta till problemen i regionen. Vi måste kunna bli bättre på att hålla varandra informerade om vad vi gör och på att samordna aktiviteterna. Vi måste också bli bättre på att följa upp Strategin för att se att den verkligen får konkreta effekter i medborgarnas vardag.

För det andra måste Strategin kunna bidra till att det skapas en tydlig överblick över de ekonomiska resurser som står till förfogande. I det stora hela verkar det som om det finns tillräckliga finansieringskällor och resurser, även om de är spridda längs olika kanaler.

Det är viktigt att skapa klarhet och kunskap om var resurserna finns, så att man ökar tillgängligheten till dem. Eftersom de övergripande målen för flera av projekten i regionen sammanfaller, så finns det säkert synergivinster att skörda: I stället för att driva två parallella men närbesläktade projekt kanske man kan slå samman dem till ett och därmed frigöra resurser. Detta kräver vilja till informationsutbyte, överblick och samordning.

Det är också angeläget att vidga och förenkla åtkomsten till de ekonomiska resurserna för alla aktörer i regionen. Både nordvästra Ryssland och Vitryssland räknas till de länder som är berättigade att söka medel ur programmet. Det kan bidra till att man kan utveckla projekt som anpassas efter de frågeställningar man vill arbeta med, inte efter organisatoriska gränser och administrativa inskränkningar.

Pengar är en resurs, kompetens en annan. Det råder brist på realistiska och genomarbetade projekt för att förverkliga övergripande strategier och mål. Med utgångspunkt i ett initiativ av nordiska parlamentariker har Nordiska Investeringsbanken och Nordiska Miljöfinansieringsbolaget lanserat en fond för att stödja beredning och utveckling av projekt för genomförandet av HELCOM:s handlingsplan för Östersjön. Detta kommer givetvis även EU:s Östersjöstrategi till godo.

För det tredje, och kanske viktigaste, så måste EU:s Östersjöstrategi ha hög trovärdighet och djup förankring bland medborgarna. Detta förutsätter att de kan känna sig delaktiga i Strategins utformning och genomförande, och att Strategin kan leverera synliga resultat till glädje för människorna, samhället och miljön i regionen.

En fördjupad dialog med medborgarorganisationer måste därför vara en integrerad del av genomförandet av Strategin. Dessa har en ovärderlig roll som opinionsbildare och oberoende experter, och deras synpunkter, varningar och råd måste tas på största allvar. De har också en viktig uppgift i att följa genomförandet av Strategin och att hålla medborgarna orienterade om vad som sker.

På det här sättet kan vi alla bidra till att stärka Östersjöregionens bärkraft, välstånd, attraktivitet och säkerhet. Det involverande arbetssätt som Strategin står för har väckt intresse inom EU och även långt utanför EU:s gränser. Den positiva uppmärksamhet är ett erkännande till alla dem som på olika sätt verkat för Östersjöregionens bästa.

Debattartikel i HBL 1.12.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15