Utsikter över det nya året och den nya budgeten

03.12.2010 kl. 15:49
---"Tron, som sakta håller på att försvinna ur en av de mest ekologiska och naturnära näringarna som finns, måste återställas."---


Utsikter över det nya året och den nya budgeten

På torsdagen nådde regeringsgruppernas representanter i finansutskottet uppgörelse i förhandlingarna om nästa års statsbudget. Eftersom många österbottniska kommuner har varit i kontakt i frågan har jag, och övriga i svenska riksdagsgruppen, aktivt drivit frågan och nått resultat. Det finns mycket viktiga projekt som med fördel bör få komma igång och det är mycket glädjande att riksdagen nu lägger till 7 miljoner euro till statsbudgeten för att öka stödet för utbyggnaden av vatten- och avloppsnäten. Det är en verklig framgång och ett delmål i arbetet ett arbete som nu fortsätter.

Förutom vattenfrågor på land har man gett mycket fokus åt havet och dess tillstånd. Skärgårdstrafiken i Finska viken och Skärgårdshavet får 1,5 miljoner till och reduceringsfisket vid kusten av mört och braxen får 1 miljoner euro till. För att minska på fosforbelastningen i skärgården är skräpfisket en ytterst ekonomisk metod som också har sysselsättande effekt för yrkesfiskarkåren. Under de senaste åren har yrkesfisket varit hårt pressat såväl i Finland som utomlands. Det kustnära yrkesfisket tampas med osäkerhet och lönsamhetsfrågor och det är ytters positivt med satsningarna på det så kallade skräpfisket.

Tron, som sakta håller på att försvinna ur en av de mest ekologiska och naturnära näringarna som finns, måste återställas. Ibland kan man få läsa positiva nyheter om enskilda satsningar i branschen, men fiskeripolitiken måste överlag bli bättre. Vi finländare hör till dem som äter mest fisk i värden och fiskeripolitiken är en del av den matpolitik som förs mycket aktivt för tillfället. Fiskeripolitiken handlar om vad vi finländare fiskar själva eller köper och lägger på vår tallrik. Fiskeripolitiken handlar om mat, om sysselsättning och om miljö.

Det ekosystembaserade angreppssättet som man inom EU gått in för i förnyelsen av den gemensamma fiskeripolitiken är mycket bra, och att man i framtiden ska skilja mellan det småskaliga kustnära yrkesfisket och det storskaliga havsfisket är mycket efterlängtat och nödvändigt för att näringen skall fortsätta. På detta plan har vi lyckats. På hemmaplan bereds sedan 2008 totalreformen av lagen om fiske i jord- och skogsbruksministeriet och många är de frågor som väcker debatt. Inte minst handlar problematiken om yrkesfisket och fritidsfiskets ställning gentemot varandra. En konstruerad motsättning och tendenser inom andra partier finns för att börja behandla dem olika: man vill ge fritidsfiskarna rättigheter som yrkesfiskarna inte får. Det är naturligtvis ohållbart, så från grundrättslig synvinkel om vattenägande som också från ett rättviseperspektiv. Arbetet för yrkesfisket och fiskenäringens framtid fortsätter lika aktivt som förr och målet är ett lönsamt, ekologiskt hållbart och etiskt godtagbart fiske som ger finländska konsumenter en möjlighet att få njuta av färsk, hälsosam och smaklig fisk. Fisken hör också julbordet till.


Mats Nylund, riksdagsledamot för SFP och medlem i bl.a. jord- och skogsbruksutskottet.

 

Syd-Österbotten vecka 48
Riksdagskrönika


 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00