Hälsningstal på ÖSP:s höstmöte 13.12.2010

13.12.2010 kl. 16:00
--- "Det är ändå så att utan syre lever människan bara någon minut, utan vatten någon dag och utan mat bara någon vecka."...


Bästa höstmötesdeltagare!

Maten, matens kvalitet, inhemsk mat och matens hälsoeffekter har diskuterats livligt under året som snart gått. Regeringen har gett en redogörelse över livsmedelssäkerheten och en redogörelse om livsmedelspolitiken. Det har diskuterats säkerhet och trygghet, hälsa och välmående, försörjningsberedskap och klimatförändring. Det har talats om smakupplevelser och matkultur, närmat och ekologiskt producerad mat och framförallt hur Finland ska kunna utnyttja alla sina styrkor som matland i framtiden. Däremot har den allmänna debatten i mycket liten utsträckning berört lönsamheten i livsmedelssektorn och framför allt i primärproduktionen, i jordbruket.

Jag har sagt det många gånger tidigare och kommer att upprepa det många gånger framöver; jordbruket och växthusodlingen måste få en rättvisare andel av matens slutpris. År efter år ökar handeln sin andel av priserna på bekostnad av industrin och primärproducenterna. Det är en utveckling som sker globalt och som hänger ihop med frihandeln och WTO-avtalen. Utvecklingen är också en följd av avregleringen av EU:s jordbrukspolitik, avskaffandet av tidigare styrinstrument som kvoter, interventionsköp och exportsubventioner. Slagorden för utvecklingen är avreglering, frihandel, öppna marknader och konkurrenskraft. Och som alltid när den här typen av stora omvälvningar sker målas de som vill skynda långsamt upp som inskränkta bakåtsträvare.

Bästa ÖSP:are,

Som jordbrukare och växthusodlare vet vi att det inte är så enkelt. Mänsklighetens största utmaning är att mätta jordens växande befolkning, prognoserna säger att vi är 9 miljarder år 2050. Enligt FAO, FN:s livsmedelsorgan, måste matproduktionen öka med 70 procent från den nuvarande och detta utan att vi tar ny åkerareal i bruk. Total frihandel och den starkes rätt passar oerhört dåligt in i det resonemanget.

Det är ett faktum att allt nytt som tillförs vår jord är det som växer, det som kommer via fotosyntesen med solens hjälp. All egentlig tillväxt är egentligen biologisk, så även den ekonomiska tillväxten. All övrig verksamhet är rundgång eller exploatering.

Detta är välbekanta fakta för jordbrukarna men det är en sanning som uppenbarligen är alldeles för elementär för att ha riktigt genomslag. Den så kallade matkrisen 2007 och 2008 och den därpå följande mjölkkrisen fungerade som någon form av väckarklockor för en del politiska beslutsfattare. Båda kriserna handlade om att priserna först rusade i höjden för att sedan snabbt dala. Hur som helst tillsatte EU-kommissionen en arbetsgrupp på hög nivå för att hitta på nya marknadsregleringsredskap när man redan fattat beslut om att skrota alla de verktyg man hade haft.

Arbetsgruppen gav sin rapport till midsommar 2010 och idag och imorgon behandlar EU:s ministerråd ett lagförslag, eller direktiv som EU-språket kallar det. Kärnan i direktivet handlar om att förstärka primärproducenternas förhandlingsposition, att på något sätt balansera det faktum att det på ena sidan bordet finns enstaka inköpare för handeln med enorma inköpsvolymer och en oerhörd makt och att det på den andra sidan står en lång kö med mindre och större förädlare som den koncentrerade handeln kan spela ut mot varandra. Lägst ned i kedjan står hundratusentals jordbrukare och primärproducenter som ser sin andel av maten slutpris krympa år för år. Samtidigt stiger bränsle- och energipriser, gödsel och foderpriser och kostnaderna för arbete och förnödenheter.

Bästa åhörare,

Den finländska varianten av EU:s ännu ofärdiga direktiv ska heta lagen om producent- och branschorganisationer, och tanken är att vår regering ska avge lagförslaget till riksdagen ännu denna vecka. Det handlar om en komplettering av konkurrenslagstiftningen som med vissa randvillkor tillåter primärproducenterna att organisera sig marknadsmässigt, och på sikt också kunna tillsammans med förädlarna och handeln kunna avtala om kvalitet, villkor och till och med produktionsmängder. Men lagförslaget är inte oomstritt och mest högljutt protesterar de krafter som annars brukar ta till sig allt som kommer från EU med rungande applåder.

En fri marknad brukar betyda att priset bildas av utbud och efterfrågan. Randvillkor för marknaden regleras i konkurrenslagstiftningen och övervakas av konkurrensverket. Nu är det är hög tid för konkurrensverket att se närmare på handelns koncentration i Finland. Det är inte sund marknadsekonomi att mjölk importerad från Sverige förpackas i Finland och säljs betydligt billigare än den inhemska. Detta i ett läge där mjölkproducenten i Sverige får samma avräkningspris som betalas i Finland. Det finns inget förnuft i att en handelskedja mitt i hetaste sommaren när det mognar mer än nog av inhemska tomater importera holländska och polska tomater endast för att hålla priset nere på de inhemska.

Naturligtvis ska den finländska konsumenten få välja mellan både finländskt och importerat, och mellan olika leverantörers produkter. Men om situationen är den att det i praktiken är två direktörer på två handelskedjor som bestämmer både vad finländarna äter och vad de ska betala för sin mat så har något gått verkligen snett.

Alla led i matkedjan måste ha rätt till en skälig ersättning för det de producerar. I annat fall måste politiker och myndigheter ingripa och återställa balansen inom livsmedelskedjan. Det har tidigare hänt sig att myndigheter spjälkat upp företag med marknadsdominerande ställning, eller ställt villkor för hur de får handla. För det kan väl inte vara på det sättet att konkurrensreglerna enbart gäller bönderna och deras egna företag?
Bästa kolleger,

För en månad sedan gav EU-kommissionen sitt första förslag till EU:s jordbrukspolitik efter år 2014. SLC och ÖSP bedömer att förslaget som det nu ser ut kan ge möjligheter för Finland att upprätthålla ett starkt jordbruk. Kommissionens ståndpunkt ger möjlighet att hålla hela Finland som LFA-område, och förslaget innehåller möjligheter att bibehålla ett produktionskopplat stöd som är oerhört viktigt för oss. Kommissionen gör också vissa viktiga principiella ställningstaganden; att det fortsättningsvis ska vara möjligt att idka jordbruk i hela EU och kommissionen poängterar också starkt att ”marknaden med jordbruksprodukter måste fås att fungera bättre så att alla led i livsmedelskedjan garanteras en jämlik förhandlingsposition och en rättvis del av priset på marknaden”.

Riskerna i förslaget ligger närmast på två punkter; det finns inga siffror alls för hur stor finansieringen är efter 2013, och hur de miljökrav som kommissionen ställer kommer att påverka Finlands långt utvecklade miljöstödssystem. Det vi vet är att EU:s jordbruksbudget idag är 41 % av unionens totala budget och att den år 2013 kommer att ha sjunkit till 35 %. Däremot är EU:s jordbruksbudget bara 0,4 % av medlemsländernas bruttonationalprodukt, och mindre än en procent av medlemsländernas offentliga utgifter, eller statsbudgeter! Med andra ord; det offras inte en särskilt stor del av våra offentliga medel på grunden för vårt livsuppehälle, det dagliga brödet.

Bästa närvarande,

Vindkraften och vindkraftsparker har varit och är ett av de stora samtalsämnena i Österbotten under året som gått. Det är logiskt med tanke på att regeringen och riksdagen har beslutit att stöda vindkraften med en inmatningstariff, med andra ord ett garantipris för el producerad med vindkraft, och att det år 2020 uppskattas gå närmare 200 miljoner euro till vindkraften från statsbudgeten. En tredjedel av all vindkraft som planeras finns i Österbotten på grund av goda vindförhållanden och teoretiskt ger det en stor möjlighet för tilläggsinkomster på landsbygden. I Sverige där utvecklingen kommit betydligt längre har en femtedel av LRF:s medlemsgårdar vindbruk som en del av sin inkomst idag. Problemet hos oss är att utvecklingen tagit både lagstiftare, statliga myndigheter, landskapsförbunden och markägarna med sina organisationer på säng. Vissa vindkraftsföretag har skaffat sig tillgång till markområden för ungefär en tiondedel av den markägarersättning som motsvarande anläggning skulle ha gett i vårt västra grannland.

Förutom den avtalsmodell som SLC utarbetat har organisationen också vidtagit andra åtgärder. ÖSP samarbetar intensivt med såväl skogsägarorganisationerna som MTK för att nå rättvisa åt markägarna. Finlands riksdag har uppmärksammat problemet med orättvis behandling av markägarna och efterlyser lagstiftningsåtgärder. SLC har sökt experthjälp hos en av de främsta sakkunniga som finns i landet, professorn i miljö- och energiteknik Ari Ekroos som också har innehaft en professur i lantmäteriteknik. Denna vecka kommer SLC att träffa näringsminister Mauri Pekkarinen som ansvarar för energipolitiken, bostadsminister Jan Vapaavuori som ansvarar för markplaneringsfrågor samt jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila som ansvarar för lantmäterifrågor. Nu gäller det för såväl markägare som kommunpolitiker att noga bevaka hur planeringen framskrider och att markägarna behandlas lika och på enahanda grunder som såväl Finlands grundlag som markanvändnings- och bygglagen kräver.

Från årsskiftet träder en ny energiskattelag ikraft. Jordbruket som helhet får i enlighet med regeringens beslut återbäring för skattehöjningen på såväl lätt som tung brännolja och dieselolja. När det däremot gäller elskattehöjningen drabbar den jordbruket precis på samma sätt som övrig industri. Detta i kombination med den nya skatt på bränntorv som börjar uppbäras innebär att den energiintensiva växthusnäringen får stora skatteförhöjningar för vissa enskilda växthusföretag blir ytterst drastiska. Riksdagens jord- och skogsbruksutskott har uppmärksammat frågan och föreslår som lösning att man för jord- och skogsbrukets del via en ny regeringsproposition inför en likadan ”skattegiljotin” som för den energiintensiva industrin men med en nedre gräns för återbäringen på 5 000 euro. ÖSP kommer att fortsättningsvis att bevaka frågan under nästa år.

Några ord om mjölkvoterna och mjölkstödet som har aktualiserats av mjölkdelegationen och följts upp av media. Mjölkkvotsystemet upphör år 2015 men Finlands rätt att betala nationellt produktionskopplat stöd enligt artikel 141 och 142 finns kvar. Rätten är kopplad till historiska produktionsmängder per stödområde och därför har mjölkdelegationen sett det befogat att bromsa produktionsökningen. Vi har beklagligtvis facit från den enmagade sektorn på vad som kan hända med rätten att betala produktionskopplat stöd om vi inte följer regelverket och den situationen vill man nu undvika på mjölksektorn.

Bästa höstmötespublik,

Skogen har en stor betydelse inte bara för nationalekonomin utan också för inkomsterna på landsbygden och i jordbruket. Det pågår ytterst stora förändringar i vår skogslagstiftning. Från årsskiftet träder en ny lag om skogscentraler i kraft. Ett lagförslag som behandlar hur informationen om våra skogar får användas behandlas som bäst av grundlagsutskottet. Skogsvårdföreningarnas framtida verksamhet diskuteras både på fältet, i ministeriet och i Bryssel. Ryggraden i Finlands produktion av förnyelsebar energi är skogsflis och den lagstiftning som ska garantera att vi får ut tillräckligt med flisvirke ur våra skogar har just behandlats av riksdagen. Samtidigt som statistiken visar att virkeshandeln har slagit nya rekord i år kommer det oroande signaler från skogsägare och skogsvårdföreningar om att vissa skogsbolag inte är intresserade av virkesaffärer för tillfället. Kan det kommande riksdagsvalet möjligen påverka köpviljan? Eller är det Rysslands kommande WTO-medlemskap med åtföljande sänkta tullar som föder köpmotstånd? Dagens föredragshållare, Kustens skogscentrals direktör Karen Wik-Portin, kommer säkert att svar på en del av dessa frågor. ÖSP:s styrelse föreslår att förbundet satsar mera på skogsbevakning under inkommande år och höstmötet får efter en stund ta ställning till den frågan.

Till sist, 2011 kommer att var ett år fyllt med utmaningar. Senast fredag presenterade finansministeriet sin rapport om den offentliga ekonomin inför 2010-talet. Ministeriets förslag är att statsbudgeten regleras med 1,5 miljarder euro per år och genom i huvudsak minskningar av statens utgifter men också via skattehöjningar. Utmaningen är stor och piskan kommer garanterat också att vina över jordbrukssektorn. Då krävs det att ÖSP och hela producentrörelsen är med och bevakar att modernäringen inte blir den första som stryker på foten. Det är ändå så att utan syre lever människan bara någon minut, utan vatten någon dag och utan mat bara någon vecka. Bondens yrke är det viktigaste i världen! Det ska vi vara stolta över!

Välkomna! ÖSP:s höstmöte är öppnat!

Mats Nylund, förbundsordförande
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15