Översättning av kollektivavtalen till svenska.

17.12.2010 kl. 16:13
Riksdagen har nu den 17.12 fattat beslut om att anslå medel för översättning av de allmänt bindande kollektivavtalen. Beloppet man anslår fanns inte upptaget i budgetförslaget, men i två budgetmotionen, den ena inlämnad av ledamot Maarit Feldt-Ranta (s) och den andra av mig, för övrigt också den undertecknad av Maarit. Det är inte arbetssättet som räknas utan resultatet, men trots det kan det vara av intresse att veta hur arbetet i riksdagen går till.

Översättning av kollektivavtalen till svenska.

Riksdagen har nu den 17.12 fattat beslut om att anslå medel för översättning av de allmänt bindande kollektivavtalen. Beloppet man anslår fanns inte upptaget i budgetförslaget, men i två budgetmotionen, den ena inlämnad av ledamot Maarit Feldt-Ranta (s) och den andra av mig, för övrigt också den undertecknad av Maarit. Det är inte arbetssättet som räknas utan resultatet, men trots det kan det vara av intresse att veta hur arbetet i riksdagen går till.

För min del började kampen i riksdagen för finansiering av översättning av kollektivavtalen redan på hösten 2008 då jag skrev min första budgetmotion i frågan. På Åland hade före det arbetsgivarföreningen haft kontakter med tjänstemän på landskapsregeringen, som i sin tur haft kontakter på tjänstemannanivå med justitieministeriet. Justitieministeriet hade också gett ett utlåtande i ärendet till justitiekanslern, men trots det godkändes inte motionen.

Landskapsregeringen följde under år 2009 upp frågan med att skriva till det ansvariga ministeriet och till justitiekanslern, utan resultat. Den juridiska ansvarsfrågan klarnade, men någon översättning blev det inte. Följaktligen skrev jag en ny budgetmotion hösten 2009, men trots att det borde ha varit självklart att bevilja medlen ledde inte heller denna motion till resultat. Jag beslöt i mars 2010 att göra ett skriftligt spörsmål till ansvarig minister, i detta fall Liisa Hyssälä för att få frågan löst. Trots att det juridiska ansvaret nu var klarlagt fick jag inget positivt besked från ministern och jag förde därför ärendet till justitiekanslern för bedömning. Under tiden hade en arbetsgrupp med uppgift att lösa frågan tillsatts vid ministeriet, och justitiekanslern var tillfreds med det och ansåg att man bör vänta på resultatet av det arbetet.

Vid ett möte mellan lantrådet och statminister Matti Vanhanen den 15 april i år togs frågan upp och jag följde samma eftermiddag upp med att vid riksdagens frågestund till statsministern ställa en fråga om detta.
Statsministern svarade att det nu är helt klarlagt att avtalen skall översättas och att det är social- och hälsovårdsministeriets uppgift, Justitiekanslers linjedragning är klar och man kan inte "spjärna emot" detta mera. Han hade själv gett i uppgift till ministeriet att tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna finna en lösning på problemet så att avtalen översätts inom en rimlig tid. På min tilläggsfråga svarade han att svenskspråkiga avtalsparter nog är bundna av avtalen trots att de inte finns på svenska. (se hela frågan och svaret nedan)
Ändå fanns inga medel upptagna i budgeten för 2011, och jag skrev därför min tredje budgetmotion i ärendet.

Utanför riksdagen har jag haft ett antal möten med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och även arbetarskyddsmyndigheterna för att se på vilket sätt jag kunde föra frågan framåt. Tyvärr nåddes inget resultat innan de två ovan nämnda budgetmotionerna lämnades in och alltså godkändes i samband med budgetbehandlingen.
Arbetet i riksdagen bygger på ett lagarbete. Svenska riksdagsgruppens representant i finansutskottet är Christina Gestrin, Ulla-Maj Wideroos är suppleant, och de sitter i den sektion som behandlade just den här frågan. För min del har det varit särskilt viktigt att denna motion skulle godkännas redan i utskottet eftersom både Maarit och jag var eniga om att saken var så viktig att den annars måste upp till omröstning i plenum. Jag var därför särskilt mån om att ha ett nära samarbete med mina gruppmedlemmar i utskottet, och det lyckades.

Man har kunnat få intrycket att man med goda kontakter når snabba lösningar på komplicerade frågor. Och det stämmer att goda kontakter är ovärderliga, men det mesta bygger på ett intensivt arbete där många energiska personer dragit sitt strå till stacken i form av det som kallas lagarbete, men som sagt var valfebern bara stiger…

Med den beskrivningen av strävandet i riksdagen önskar jag Er alla en riktigt GOD JUL som belöning för strävandet i varje åländskt hem.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30