Miljöfrågor i statsbudgeten

20.12.2010 kl. 10:40
Det är ett år sedan EU:s strategi för Östersjöregionen godkändes. Miljödelen i strategin utgörs av den aktionsplan för Östersjön som HELCOM utarbetat och som godkänts av regeringarna runt Östersjön år 2007.

I HELCOM:S aktionsplan har målet för en god ekologisk nivå ställts på år 2021. I maj 2010 på ministermötet i Moskva var det meningen att alla Östersjöländer skulle ha sina nationella handlingsplaner färdiga, men tyvärr var det flera länder som inte då hade beredskap för det. Nästa ministermöte hålls i mars 2011 och då är det viktigt att Östersjöländerna kan visa att betydande framsteg har skett. Finland bör dra sitt strå till stacken på ett aktivt sätt. Också Finland har utarbetat en nationell plan för att nå de uppställda målen för Finlands del. Tyvärr visade det sig att de åtgärder man räknar upp i planen inte är tillräckliga för att nå den minskning på 150 ton fosfor och 2000 ton kväve per år jämfört med nuläget, som krävs av Finland.

Också mot den här bakgrunden är riksdagens satsningar på Östersjön mycket viktiga. Regeringen har för första gång öppnat ett skilt Östersjömoment i budgeten för de omtalade tre miljoner euro som ingick i regeringens budgetproposition. Med pengarna ska man bl.a. finansiera miljöprojekt inom jordbruket i Skärgårdshavet. Förutom att minska på utsläppen är det också viktigt att utveckla metoder för att tillvarata fosforn eftersom fosfor kommer att bli en knapp resurs inom en inte alltför avlägsen framtid.

Riksdagen lägger därtill nu till 1,4 miljoner euro för reduceringsfiske. Meningen är att en miljon euro skall användas för att bygga ut och utveckla reduceringsfisket av mindre värd fisk i Finska viken och Skärgårdshavet. 400 000 skall användas för reduceringsfiske i sjöar och bassänger.

Reduceringsfisket i skärgårds vikar har pågått som en pilotprojekt under vilt- och fiskeri-forskningsinstitutet under det gångna året. Pilotprojektet har pågått i Mynälahti i sydvästra Finland och i Ingå i Nyland. Resultaten har varit goda. Det har visat sig att stora mängder mört och braxen kan fiskas bort om fiskaren kan få en rimlig ersättning för arbetet. Enligt uppskattning kan man fånga åtminstone 5000 ton braxen- och mörtfisk per år. 1000 ton fisk innehåller 7-8 ton fosfor. Kostnaden för borttaget ton fosfor blir ca 50 000 euro vilket är ett mycket kostnadseffektivt sätt att minska på belastningen. Man räknar med att gränsen för kostnadseffektiva åtgärder går vid 150 000 euro per ton fosfor.

Om reduceringsfisket lyckas så som planerat så kan det innebära att Finland lyckas nå de mål som vi förbundit oss till i HELCOM på ett kostnadseffektivt sätt. Därför är den här satsningen både intressant och viktig. Fångsten ska också utnyttjas på ett klokt sätt. Jag hoppas att metoder att förädla fisken inom livsmedelsproduktionen ska utvecklas. Ecocentria som arbetar med att befrämja användningen av närproducerad mat, och som också får ett tillägg av riksdagen, bör ta tillvara möjligheten att befrämja konsumtionen av närfångad fisk.

Riksdagen ökar också anslaget för oljebekämpningsberedskapen genom att reservera 800 000 euro för anskaffningen av oljebekämpningsbommar till havs. Med tanke på de enorma lasterna av olja som dagligen transporteras förbi vår kust, måste oljebekämpningen få en ännu större resursökningen inom de närmaste åren. Det är positivt att Östersjöländerna nu samarbetar inom ramen för ett EU-projekt för att förbättra oljebekämpningsberedskapen, men samarbetet måste förutom gemensamma övningar också handla om att stärka flottan av oljebekämpningsfartyg och mängden redskap.

Jag är mycket glad över att riksdagen lägger till sammanlagt 7 miljoner för utbyggnaden av vatten- och avloppsnätet. Den skrivning vi i riksdagen enades om innebär, och bör tol-kas av miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet så, att också nya projekt kan inledas. Det är riksdagens vilja och riksdagens vilja måste respekteras.

Tal i plenum 17.12.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30