Miljöfrågor i statsbudgeten

20.12.2010 kl. 10:40
Det är ett år sedan EU:s strategi för Östersjöregionen godkändes. Miljödelen i strategin utgörs av den aktionsplan för Östersjön som HELCOM utarbetat och som godkänts av regeringarna runt Östersjön år 2007.

I HELCOM:S aktionsplan har målet för en god ekologisk nivå ställts på år 2021. I maj 2010 på ministermötet i Moskva var det meningen att alla Östersjöländer skulle ha sina nationella handlingsplaner färdiga, men tyvärr var det flera länder som inte då hade beredskap för det. Nästa ministermöte hålls i mars 2011 och då är det viktigt att Östersjöländerna kan visa att betydande framsteg har skett. Finland bör dra sitt strå till stacken på ett aktivt sätt. Också Finland har utarbetat en nationell plan för att nå de uppställda målen för Finlands del. Tyvärr visade det sig att de åtgärder man räknar upp i planen inte är tillräckliga för att nå den minskning på 150 ton fosfor och 2000 ton kväve per år jämfört med nuläget, som krävs av Finland.

Också mot den här bakgrunden är riksdagens satsningar på Östersjön mycket viktiga. Regeringen har för första gång öppnat ett skilt Östersjömoment i budgeten för de omtalade tre miljoner euro som ingick i regeringens budgetproposition. Med pengarna ska man bl.a. finansiera miljöprojekt inom jordbruket i Skärgårdshavet. Förutom att minska på utsläppen är det också viktigt att utveckla metoder för att tillvarata fosforn eftersom fosfor kommer att bli en knapp resurs inom en inte alltför avlägsen framtid.

Riksdagen lägger därtill nu till 1,4 miljoner euro för reduceringsfiske. Meningen är att en miljon euro skall användas för att bygga ut och utveckla reduceringsfisket av mindre värd fisk i Finska viken och Skärgårdshavet. 400 000 skall användas för reduceringsfiske i sjöar och bassänger.

Reduceringsfisket i skärgårds vikar har pågått som en pilotprojekt under vilt- och fiskeri-forskningsinstitutet under det gångna året. Pilotprojektet har pågått i Mynälahti i sydvästra Finland och i Ingå i Nyland. Resultaten har varit goda. Det har visat sig att stora mängder mört och braxen kan fiskas bort om fiskaren kan få en rimlig ersättning för arbetet. Enligt uppskattning kan man fånga åtminstone 5000 ton braxen- och mörtfisk per år. 1000 ton fisk innehåller 7-8 ton fosfor. Kostnaden för borttaget ton fosfor blir ca 50 000 euro vilket är ett mycket kostnadseffektivt sätt att minska på belastningen. Man räknar med att gränsen för kostnadseffektiva åtgärder går vid 150 000 euro per ton fosfor.

Om reduceringsfisket lyckas så som planerat så kan det innebära att Finland lyckas nå de mål som vi förbundit oss till i HELCOM på ett kostnadseffektivt sätt. Därför är den här satsningen både intressant och viktig. Fångsten ska också utnyttjas på ett klokt sätt. Jag hoppas att metoder att förädla fisken inom livsmedelsproduktionen ska utvecklas. Ecocentria som arbetar med att befrämja användningen av närproducerad mat, och som också får ett tillägg av riksdagen, bör ta tillvara möjligheten att befrämja konsumtionen av närfångad fisk.

Riksdagen ökar också anslaget för oljebekämpningsberedskapen genom att reservera 800 000 euro för anskaffningen av oljebekämpningsbommar till havs. Med tanke på de enorma lasterna av olja som dagligen transporteras förbi vår kust, måste oljebekämpningen få en ännu större resursökningen inom de närmaste åren. Det är positivt att Östersjöländerna nu samarbetar inom ramen för ett EU-projekt för att förbättra oljebekämpningsberedskapen, men samarbetet måste förutom gemensamma övningar också handla om att stärka flottan av oljebekämpningsfartyg och mängden redskap.

Jag är mycket glad över att riksdagen lägger till sammanlagt 7 miljoner för utbyggnaden av vatten- och avloppsnätet. Den skrivning vi i riksdagen enades om innebär, och bör tol-kas av miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet så, att också nya projekt kan inledas. Det är riksdagens vilja och riksdagens vilja måste respekteras.

Tal i plenum 17.12.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00