Lagändringen om översättningen av kollektivavtalen i riksdagen

17.01.2011 kl. 13:25
Lagändringen om översättningen av de allmänt bindande kollektivavtalen diskuterades i riksdagen

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 1 och 14 § i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan och av 30 § i språklagen behandlades i riksdagens plenum på tisdag 18.1. Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér har i flera år skrivit budgetmotioner för att regeringen skulle se till att de allmänt bindande kollektivavtalen översätts också till svenska. I budget behandlingen i december beviljades äntligen medel för översättningen och nu skall lagen ändras så att det i framtiden finns en myndighet som har juridiskt ansvar för att kollektivavtalen översätts till båda språken.

I propositionen föreslås ändringar av lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan och av språklagen. Enligt den ändring som föreslås i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan ska nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan ansvara för att allmänt bindande kollektivavtal publiceras på antingen finska eller svenska och i översättning till det andra nationalspråket. Nämnden ska se till att ett kollektivavtal som genom ett lagakraftvunnet beslut fastställts som allmänt bindande avgiftsfritt finns tillgängligt för alla på finska och svenska på ett allmänt datanät i en förteckning över allmänt bindande kollektivavtal. Till språklagen ska det enligt förslaget fogas en hänvisning om att bestämmelser om publiceringsspråket i allmänt bindande kollektivavtal finns i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

På Åland gäller rikets lagar inom arbetsrättens område och därmed också de allmänt bindande kollektivavtalen. Eftersom landskapet med stöd av självstyrelselagen är enspråkigt svenskt, måste även de allmänt bindande kollektivavtalen finnas på svenska för att ha verkan i landskapet.

Elisabeth Nauclér och Folktingets ordförande Anna-Maja Henriksson deltog i debatten. Nauclér konstaterade att det räcker med att känna till grunderna för Ålands självstyrelse för att förstå att kollektivavtalen måste finnas på svenska. Nauclér anser det vara bra att propositionen äntligen kommit till riksdagen och att ett stort steg nu har tagits genom den här lagen. Trots de positiva framstegen finns det problem områden som bör uppmärksammas. Nauclér påpekade det kvarliggande behovet av att reda ut propositionens förhållande till självstyrelselagen, och att det ännu finns flera till arbetshälsovården viktiga verk som saknar översättning till de båda nationella språken.

Lagförslaget remitterades till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet.

Elisabeth Nauclérs anförande i sin helhet:

Elisabeth Nauclér /r: Ärade herr talman! Äntligen, jag säger äntligen, ser vi det här lagförslaget. Det kommer nu att finnas lagstöd för att de allmänt bindande kollektivavtalen ska översättas till svenska, eller finska ifall originalspråket varit svenska.

För min del tycker jag att det kunnat ske utan att det uttryckligen funnits stöd i någon lag här i riket. Det räcker med att känna till grunderna för Ålands självstyrelse för att förstå att de måste finnas på svenska, och det hade därför räckt med att helt enkelt bevilja medel för översättning. Men nu har ärendet dragits i långbänk och först efter att både justitieministeriet och justitiekanslern varit inblandade för att lösa frågan om var ärendet hör hemma blev det något resultat. Och trots att det juridiska läget var klart togs inga medel upp i budgetförslaget för 2011. Det var först efter att vi skrivit budgetmotioner här i riksdagen som frågan kom till behandling.

I propositionen finns nu en längre utredning om vad som sägs i arbetsavtalslagen och i språklagen, som alltså inte gäller på Åland, men mycket litet, för att inte säga ingenting, om förhållandet till självstyrelselagen. Det konstateras bara att enligt självstyreslelagen ska statsrådet se till att bestämmelser och föreskrifter som ska gälla i landskapet finns tillgängliga på svenska. Med tanke på det skulle jag gärna se att utskottet behandlar förhållandet till självstyrelselagen.

Är det förenligt med självstyrelselagen att översättningarna inte kommer samtidigt, och att de inte heller kan ligga till grund för en domstolsbehandling? De ska som det sägs i propositionen inte vara juridiskt bindande. Och jag frågar, är det acceptabelt att rättssäkerheten inte är den samma i landskapet som i riket? Jag hoppas att utskottet ser närmare på det här problemet.

Trots att justitiekanslern sagt att det enda sättet att trygga att medel för översättning tas upp i budgeten är att skyldigheten uttryckligen följer av lag så verkar det inte som att ministeriet är övertygat om att det här är någon prioriterad fråga. Det talas om bristen på personalresurser och bristen på pengar och man säger att "om" de ska översättas så kommer det att kosta så här mycket och ta tre år. Och jag undrar vad det ger för signaler.

Herr talman! Hur som helst är det mycket bra att propositionen kommit och ett stort steg har nu tagits genom den här lagen. Men frågan är därför hur det går med sådant material som inte är obligatoriskt, men absolut nödvändigt. Hit räknar jag till exempel de handböcker som används inom företagshälsovården. De används av arbetstagare och arbetsgivare när de samarbetar kring arbetshälsovårdsfrågor, vilket är centrala frågor för parterna.

Vi vill i det här landet att människor ska stanna kvar längre i arbetslivet och för att det ska kunna ske på ett vettigt sätt krävs att arbetsgivare och arbetstagare kan diskutera på basen av ett vettigt underlag, och i dag finns bara en del av detta material översatt till svenska. Det handlar om handböcker som utgetts av Arbetarskyddscentralen, Arbetshälsoinstitutet och även social- och hälsovårdsministeriet. Jag hoppas att detta område inte glöms bort utan får den uppmärksamhet och därmed översättning som det förtjänar.

Länk till lagförslaget: http://fakta.eduskunta.fi/triphome/bin/thw/?${APPL}=akirjat_ru&${BASE}=akirjat_ru&${THWIDS}=0.36/1295436456_806710&${TRIPPIFE}=PDF.pdf

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00