Muntlig fråga om ökad säkerhet på vägarna

17.01.2011 kl. 14:52
Trafikministern fick på frågetimmen 13.1 svara på min fråga gällande trafiksäkerhet.

Under vintern har många allvarliga trafikolyckor skett på vägarna. Elektroniska hastighetsskyltar, som reagerar så att hastighetsbegränsningen sänks när väderleken är dålig, finns. Den här tekniken finns, men de har inte i stor utsträckning tagits i bruk.

Vaikea keli on myös tänä talvena aiheuttanut monia liikenneonnettomuuksia. Uudenaikaisella liikenneturvallituustekniikalla voitaisiin vähentää vaaratilanteita. Elektroniset nopeusrajoituskyltit pystyisivät säätämään automaattisesti sallittua nopeutta ajokelin mukaan.

Aikooko hallitus vauhdittaa pääteiden nopeusrajoitusjärjestelmän modernisointia ja uudistamista?

Liikenneministeri Anu Vehviläinen: Itse asiassa huomenaamuna olen Liikennevirastossa, ja tämä on yksi asia, josta keskustellaan, eli vaihtuvat nopeusrajoitukset. Mutta toisaalta totean sen, että pidän pääsääntöisesti perusteltuna, että meillä on talvella talvinopeusrajoitukset, että sillä, että ajetaan jonkun verran hiljempaa, pystytään liikenneturvallisuutta parantamaan.

Tässä yhteydessä haluan todeta tietyllä tavalla tyytyväisyyteni, että viime vuosi itse asiassa oli paras liikenneturvallisuuden kannalta 50 vuoteen, mikä johtuu monesta seikasta. Se on minusta hyvä asia, ja siitä kuuluu kiitokset ehkä myös autoilijoille ja tiellä liikkujille. Voi olla, että sitä omaa ajamistapaakin on pystytty parantamaan.

Christina Gestrin (följdfråga): Viime hallituskaudella laadittiin teiden keskikaiteiden rakentamisohjelma. Miten tämä ohjelma on tällä hallituskaudella edistynyt?

Liikenneministeri Anu Vehviläinen: Silloin oli niin sanottu erillinen teemapaketti, ja jos muistan sen oikein, arvioitiin, että näitä keskikaiteita tarvittaisiin monta sataa kilometriä lisää tuonne meidän pääväylillemme. Se maksoi saman verran miljoonissa. Teemaohjelman toteuttaminen olisi maksanut satoja miljoonia euroja.

Nyt kun teimme liikennepoliittisen selonteon, niin siellä, missä on ollut mahdollista käyttää liikennehankkeessa pääväylillä keskikaiteita, niitä on myös käytetty. Mutta en usko siihen, että Suomessa tultaisiin palaamaan siihen, että tehtäisiin tämmöinen erillinen keskikaidepaketti ja se sitten toteutettaisiin, vaan aina, kun tehdään se tiesuunnitelma ja rahoituspäätös, siihen se joko kuuluu tai ei. Mutta ne ovat erittäin hyviä juuri näitten kohtaamisonnettomuuksien ehkäisemisessä.

Muntligt spörsmål 13.1.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00