Skattepolitiken viktig för nästa regering!

24.01.2011 kl. 09:19
En av Martti Hetemäki ledd arbetsgrupp gav för några veckor sedan ett förslag om hur vårt skattesystem borde utvecklas. Tanken är att förflytta beskattningens tyngdpunkt från arbete till konsumtion.

Bland annat skulle inkomstskatten sjunka inom samtliga nivåer så att de lägsta och högsta inkomstnivåerna skulle gynnas mest. Dessutom skulle energi- och miljöbeskattning samt beskattningen av hälsovådliga produkter skärpas och kapitalskatten skulle höjas. Skatteavdragen skulle minskas både vad gäller bolån och hushållsavdrag. Detta bara för att nämna några av förslagen i rapporten som kan läsas i sin helhet [enbart på finska, med ett svenskt pressmeddelande] på Finansministeriets webbsida.

Helt klart är att nästa regering måste fundera allvarligt på skatterna. Lika klart är att statens skattekista måste fyllas på. Statsekonomin måste fås i balans. De senaste årens stimulansåtgärder var nödvändiga för att komma snabbare ur krisen, men nu måste svångremmen dras åt. Allt det här innebär att skattepolitiken bör bli en viktig valfråga. För skattepolitik är en stor och viktig politisk fråga. En fråga som vilar på en stark ideologisk grund där det bör finnas klara alternativ för hur vi vill att vårt Finland skall se ut i framtiden. Det handlar inte bara om att täppa till hålen i statens skattekista utan det handlar om vilka signaler vi vill ge våra medborgare.

Människorna agerar utgående från det budskap vi sänder ut. Och det är lätt att räkna fel. Ett exempel på detta är när skatten på importerade, begagnade bilar sänktes. Finansministeriet målade upp svarta orosmoln om hur mycket mindre staten skulle få in, men det gick precis tvärtom. Folk bytte och köpte så mycket mera bilar att staten fick in mycket mera pengar än tidigare. Dessutom förnyades bilparken och blev miljövänligare. Detta är bara ett exempel, men det visar klart att man kan styra människornas beteende med skattesänkningar eller höjningar.

Klart är att det inte finns något stort utrymme för skattesänkningar. Därför är det också helt klart att de som har det svårast bör gynnas mest. Hos ensamförsörjarna, de som lever på de lägsta folkpensionerna och studerande finns inget utrymme för skattehöjningar. Jag tror inte att vi denna gång skall använda osthyveln och dra jämt över alla grupper – istället måste vi bli bättre på att rikta skattesänkningar och höjningar. Vi kan inte heller plocka ut enskilda skatter en och en och säga ja eller nej, utan vi måste se skattepolitiken som en helhet. Klart är dock att det finns ett tryck på att höja kapitalskatten.

Helt klart är också att vår skattepolitik skall gynna sysselsättning och företagande. Dessutom skall den vara miljövänlig. För att vi ska kunna nå upp till målen i våra internationella klimatöverenskommelser så måste vi använda skattepolitiken som ett medel. Det finns ett stort tryck på större miljöskatter och det är säkert bra, men de får inte utmynna i att tätorterna gynnas på landsbygdens bekostnad. Därför är det ett grannlaga arbete som varken är enkelt eller svartvitt. Vi måste hitta den lösning som allra bäst gynnar de som redan nu lever på de lägsta inkomsterna. För jag tror på en skattepolitik som minskar inkomstklyftorna och som understöder sysselsättning och människornas möjlighet att klara sig själva. På det sättet tror jag att vi skall bygga ett jämlikt Finland.

Ulla-Maj Wideroos

 

 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00