Svart ekonomi

04.02.2011 kl. 10:44
Revisionsutskottet har låtit utföra en omfattande studie av den svarta ekonomins omfattning i Finland.

Rapporten är ett resultat av utförliga analyser och utredningar. Bevismaterialet som tagits fram och presenteras är inte någon trevlig läsning eftersom det visar att vi har en utbredd svart ekonomi i Finland. Regeringen har fäst uppmärksamhet vid den ekonomiska brottsligheten och bekämpningen av den. Under den pågående regeringsperioden har många åtgärder vidtagits för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.

Bland Finlands främsta konkurrensfördelar är vårt fungerande samhälle, pålitligheten och en låg grad av korruption. Vi finländare har en stor tilltro till att lag och ordning gäller. Så ska det vara också i framtiden och därför måste bekämpandet av svart ekonomi tas på allvar av alla myndigheter. Det är skrämmande siffror som revisionsutskottets rapport levererar.

Regeringens motto är att arbete måste löna sig och sysselsättningsgraden bör höjas. Det här måste ske så att de gemensamma reglerna följs och att vi alla kan lita på att så sker. Ett pålitligt och fungerande samhälle bygger på att alla deltar i upprätthållandet av det som är gemensamt och att det bekostas med skattemedel som vi tillsammans står för. Arbete måste löna sig, men arbete och näringsverksamhet måste också basera sig på klara spelregler som bör efterföljas . Fripassagerare som reser i en egen svart klass ska inte tillåtas. Därför måste kryphål identifieras och täppas till och ekonomisk brottslighet bör fördömas och bestraffas.

Staten förlorar årligen hundratals miljoner euro på grund av den svarta ekonomin. Då den svarta ekonomin på 90-talet beräknades vara 4-5% av BNP, tror man att siffran nu är närmare 7 % av BNP det vill säga närmare 15 miljarder euro per år. I år har vi budgeterat 9 miljarder euro för upptagning av nya lån som en dag med ränta ska betalas bort. Vi har inte råd med en svart ekonomi.

Då vi talar om svart ekonomi går tankarna ofta till mindre arbeten som utförs i hushållen och i hemmet såsom reparationer och städning. Tack vare ibruktagandet av hushållsavdraget som också ökats och vidareutvecklats under den här regeringsperioden har en del av den svarta ekonomin minskat. Nya arbetsplatser har skapats och tryggheten för den som utför arbetet har ökats också ur ett ekonomiskt perspektiv då arbetet utförs hederligt och skatt och sociala avgifter betalas. Svenska riksdagsgruppen vill hålla fast vid hushållsavdraget.

Undersökningen visar att den svarta ekonomin har ökat särskilt i byggnads-, restaurang- och transportsektorerna samt inom fastighetsförmedling. Den svarta ekonomin har också fått nya drag under 2000-talet. Verksamheten har tilltagit och blivit mer internationell. Finländarna har blivit skickligare på att med hjälp av internationella planeringsmarknader kringgå beskattningen.

Skrämmande är uppgifterna om att Finland är en del av den internationella kriminella svarta ekonomin. Här förekommer penningtvätt och en del av den ryska kriminella svart ekonomin använder Finland som mellan- och stödetapp.

Rapporten presenterar uppgifter som är långt från smickrande för internationella placerare. Närmare 90 % av finländarnas placeringar som görs utomlands uppges inte, och beaktas med andra ord inte i beskattningen. Systemet att möjliggöra anonyma placeringar i Finland, å sin sida, innebär också en möjlighet för placeringen av kriminella pengar och skattefusk.

Det är inte amatörer som är de största aktörerna inom den svarta ekonomin. Det handlar om kriminell verksamhet som planeras och utförs av experter. Därför krävs det också en kontinuerlig verksamhet och ett gott samarbete mellan och kunnande hos de myndigheter som forskar i och motarbetar ekonomisk brottslighet. Den ekonomiska brottsligheten måste bekämpas på ett professionellt sätt.

Det gäller att lära sig att känna igen och avslöja svart ekonomi. Samarbetsparterna är många: polis, tull, gränsbevakning, arbetarskyddsmyndigheter, skattemyndigheter och många fler.

Under den gångna regeringsperioden har frågan om svart ekonomi tagits på allvar. Resurser för övervakning av skatte- och även annat fusk har ökat kraftigt. I årets budget ökade resurserna för åklagarväsendet, domstolarna och utsökningen, för att öka möjligheterna att behandla frågor med anslutning till ekonomiska brott. Enligt experter betalar de extra anslagen snabbt igen sig mångfalt. Under regeringsperioden har också konkursombudsmannens resurser ökat, liksom polisens och skatteförvaltningens. En enhet för att bekämpa den svarta ekonomin ska dessutom inrättas. Alla dessa åtgärder visar att regeringen har tagit frågan om den svarta ekonomin på största allvar och målmedvetet beslutat sig för att bekämpa den.

Regeringen och riksdagen har på förra årets sida fattat beslut om att införa omvänd mervärdesskatteskyldighet inom byggnadsbranschen och lagen träder i kraft fr.o.m. april 2011. Förändringen innebär att huvudentreprenören görs ansvarig för hela skatten. Kraven på utökad anmälningsplikt för uppdragsgivare om dem som arbetar på byggplatserna ökar också. Den offentliga diskussionen har också inneburit att problemet synliggjorts.

Alla de här åtgärderna har alltså varit steg i rätt riktning, men de är tydligen långt ifrån tillräckliga. I nästa regeringsprogram måste bekämpningen av den svarta ekonomin ges högsta prioritet.

Tal i plenum 3.2.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00