Skatterna viktiga för nästa regering!

19.02.2011 kl. 12:56
Det är ingen hemlighet att det finns ett tryck att höja skatterna. Och det är helt klart att vår ekonomi måste balanseras under nästa regeringsperiod.

När den internationella ekonomiska krisen slog till så lånade regeringen stora pengar för att hålla Finland flytande. Jag är säker på att detta var klokt och att det tog oss snabbare och mera smärtfritt ur krisen. Men nu när konjunkturerna börjar vända måste statsutgifterna återanpassas enligt inkomsterna.

Just nu finns tyvärr väldigt lite utrymme för löftesrik politik. Den politiker som lovar guld och gröna skatteskogar kan omöjligen uppfylla löftena efter valet. Det finns ett tryck på att höja kapitalskatten. Och det kan mycket väl bli så att den höjs med någon procentenhet efter valet. Detsamma gäller momsen, men om så sker bör de med lägst inkomster kompenseras.

Överlag kan man säga att det finns orsak att se över skattepolitiken i sin helhet. Ingen enskild skatt kan enkelt plockas ut – utan vi bör noga fundera på helheten. En av Martti Hetemäki ledd skattearbetsgrupp har lagt fram tankar om hur Finlands skattepolitik bör se ut i framtiden. Överlag skulle tyngdpunkten flyttas från arbete till konsumtion. Gott så, men det måste ske på ett sådant sätt att vi bibehåller progressiviteten i skattesystemet. Dessutom måste vi se till att utsatta grupper kompenseras.

Låt mig ge två exempel. Höjs matmomsen, höjs den lika för alla – men i verkligheten påverkas låginkomsttagarna mycket mer än höginkomsttagarna. De som redan har svårt att få pengarna att räcka till det allra nödvändigaste kan inte få det värre! Istället måste man hitta andra lösningar – om det är att höja grundavdraget ordentligt eller att låta bli att höja matmomsen återstår att se. Klart är dock att vi måste se till att de inte får det svårare – istället bör nästa regering se över låginkomsttagarnas situation.

Det andra exemplet gäller övergången från arbetsbeskattning till konsumtionsbeskattning. Vi kan styra energi- och elanvändningen genom att beskatta icke förnybar energi hårdare än förnyelsebar. Det bör vi också göra för att nå upp till våra klimatmål och för att skapa ett hållbart, miljövänligt samhälle. Men vi kan inte göra det på ett sätt som försätter exempelvis växthusodlare i en ohållbar situation. De måste kompenseras på ett sånt sätt att de kan fortsätta med sitt arbete och sin näring! Detta är bara två exempel, men det visar att vi måste se över hela skattesystemet, annars kan enskilda förändringar leda till oväntade och ovälkomna resultat. Målet bör vara en rättvis och överskådlig skattepolitik – för alla!


Ulla-Maj Wideroos
Sydin 19.2.2011

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00