Skatterna viktiga för nästa regering!

19.02.2011 kl. 12:56
Det är ingen hemlighet att det finns ett tryck att höja skatterna. Och det är helt klart att vår ekonomi måste balanseras under nästa regeringsperiod.

När den internationella ekonomiska krisen slog till så lånade regeringen stora pengar för att hålla Finland flytande. Jag är säker på att detta var klokt och att det tog oss snabbare och mera smärtfritt ur krisen. Men nu när konjunkturerna börjar vända måste statsutgifterna återanpassas enligt inkomsterna.

Just nu finns tyvärr väldigt lite utrymme för löftesrik politik. Den politiker som lovar guld och gröna skatteskogar kan omöjligen uppfylla löftena efter valet. Det finns ett tryck på att höja kapitalskatten. Och det kan mycket väl bli så att den höjs med någon procentenhet efter valet. Detsamma gäller momsen, men om så sker bör de med lägst inkomster kompenseras.

Överlag kan man säga att det finns orsak att se över skattepolitiken i sin helhet. Ingen enskild skatt kan enkelt plockas ut – utan vi bör noga fundera på helheten. En av Martti Hetemäki ledd skattearbetsgrupp har lagt fram tankar om hur Finlands skattepolitik bör se ut i framtiden. Överlag skulle tyngdpunkten flyttas från arbete till konsumtion. Gott så, men det måste ske på ett sådant sätt att vi bibehåller progressiviteten i skattesystemet. Dessutom måste vi se till att utsatta grupper kompenseras.

Låt mig ge två exempel. Höjs matmomsen, höjs den lika för alla – men i verkligheten påverkas låginkomsttagarna mycket mer än höginkomsttagarna. De som redan har svårt att få pengarna att räcka till det allra nödvändigaste kan inte få det värre! Istället måste man hitta andra lösningar – om det är att höja grundavdraget ordentligt eller att låta bli att höja matmomsen återstår att se. Klart är dock att vi måste se till att de inte får det svårare – istället bör nästa regering se över låginkomsttagarnas situation.

Det andra exemplet gäller övergången från arbetsbeskattning till konsumtionsbeskattning. Vi kan styra energi- och elanvändningen genom att beskatta icke förnybar energi hårdare än förnyelsebar. Det bör vi också göra för att nå upp till våra klimatmål och för att skapa ett hållbart, miljövänligt samhälle. Men vi kan inte göra det på ett sätt som försätter exempelvis växthusodlare i en ohållbar situation. De måste kompenseras på ett sånt sätt att de kan fortsätta med sitt arbete och sin näring! Detta är bara två exempel, men det visar att vi måste se över hela skattesystemet, annars kan enskilda förändringar leda till oväntade och ovälkomna resultat. Målet bör vara en rättvis och överskådlig skattepolitik – för alla!


Ulla-Maj Wideroos
Sydin 19.2.2011

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30