Industrin, producenten och konsumenten

01.04.2011 kl. 14:00
..."Det står definitivt också i strid med politiska krav på avsevärt strängare djurskyddsregler här än i våra konkurrentländer, och nu har konsumenten inte möjlighet att välja det inhemska alternativet eftersom han eller hon inte får information om vad som egentligen finns i förpackningen. Förvånar det någon att Livsmedelsindustriförbundet och Dagligvaruhandeln rf. motsätter sig strängare lagstiftning om ursprungsland?"

Debattartikel/insändare 30.03.2011/MN


De riktigt stora politiska frågorna för Finlands jordbruk handlar i det här riksdagsvalet om marknaden, om konkurrensen och om prisbildningen. Forskning visar att produktivitetsutvecklingen i det finländska jordbruket har varit betydligt snabbare än i resten av livsmedelskedjan, alltså i livsmedelsindustrin och handelsledet (MTT/Kuosmanen, Niemi, Sipilä). Däremot minskar den andel av matens slutliga pris som bonden får år för år. Den utvecklingen får definitivt inte fortsätta och till det krävs lagstiftning.

Två viktiga förändringar krävs åtminstone: Strängare krav på ursprungsmärkning av livsmedlens råvaror och en lag som tillåter att primärproducenterna stärker sitt marknadssamarbete för att i någon mån kunna möta industrins och handelns övermakt. Idag är det fullt möjligt att importera exempelvis tyskt dioxinsvinkött eller polsk broiler, stycka och marinera dem i Finland, och sälja dem under varumärken med finskklingande namn utan att ange ursprungsland. Jag tycker att det är att vilseleda konsumenten. Det står definitivt också i strid med politiska krav på avsevärt strängare djurskyddsregler här än i våra konkurrentländer, och nu har konsumenten inte möjlighet att välja det inhemska alternativet eftersom han eller hon inte får information om vad som egentligen finns i förpackningen. Förvånar det någon att Livsmedelsindustriförbundet och Dagligvaruhandeln rf. motsätter sig strängare lagstiftning om ursprungsland?

Den finländska handeln domineras av två stora kedjor som på grund av sina inköpsvolymer har en enorm makt över vår livsmedelsindustri. Industrin har beroende på sektor ett tiotal till några hundratal aktörer medan primärproducenterna kan räknas i tusental. Skevheten är uppenbar och vår konkurrenslagstiftning, och följaktligen även vårt konkurrensverk, sätter alla sina resurser på producentledet och så gott som inget på handelsledet. EU-kommissionen har tack och lov börjat uppmärksamma situationen och rekommenderar medlemsländerna att förbättra jordbrukarnas ställning genom att anpassa sin egen lagstiftning till EU:s. Nuvarande regering hade ett färdigt lagförslag som aldrig gavs till riksdagen på grund av motstånd från de gröna.

En fri marknad brukar betyda att priset bildas av utbud och efterfrågan. En fri marknad betyder däremot inte att vi inte har regler. Vi har lagar som förbjuder karteller, vi har lagar som reglerar reklam och vi har lagar som reglerar arbetsmarknaden bara för att nämna några exempel. Nu är det hög tid att vi också via lagstiftningen försöker se till att alla led i matkedjan får rätt till en skälig ersättning för det de producerar!

Mats Nylund, riksdagsledamot och riksdagsvalskandidat, SFP
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om regeringens regionalt diskriminerande politik

Gruppanförande  håkllet av ledamot  Anders Norrback.
20.03.2024 kl. 15:12

Aktuell debatt om Ukraina

Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback.
21.02.2024 kl. 15:00

Interpellation om det kaos på arbetsmarknaden som orsakats av regeringen

Gruppanförandet hållet av ledamot Otto Andersson
20.02.2024 kl. 15:29

Riksdagens öppningsdebatt 13.2 2024

Gruppanförande hållet av ledamot Otto Andersson.
13.02.2024 kl. 15:00

Responsdebatt om budgetpropositionen för 2024

Gruppanförandet hållet av ledamot Henrik Wickström.
13.12.2023 kl. 11:00

Responsdebatt om statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2024-2027

Gruppanförande 22.11.2023, Mats Löfström
22.11.2023 kl. 15:00