Portugal

24.05.2011 kl. 15:59
Under en längre tid har det funnits klara tecken på att Portugal kommer att behöva stöd för att klara av den finansiella kris som landet kommit in i.

I slutet av mars blev läget akut efter att Portugals parlament förkastat regeringens stabilitetsprogram och räntorna på Portugals statslån steg kraftigt då placerarna antog att Portugal inte skulle klara av att betala tillbaka de lån som förfaller i mitten av maj.

Händelseförloppet efter det känner vi till. Portugal begärde att stabiliseringsmekanismen för den europeiska ekonomin aktiveras och att Portugal beviljas lån, Portugals regering har tagit fram ett saneringsprogram som krävs för att lånet skall beviljas och finansministrarna i EU gav ett uttalande om att det är motiverat att bevilja ett lån till Portugal för att säkerställa finansiell stabilitet i euroområdet och i hela Europeiska unionen.

Som villkor ställs att Portugals ekonomi måste nå målen enligt det treåriga saneringsprogrammet som ministrarna godkänt. Åtgärderna är krävande och omvälvande för Portugal. Målet är ändå att trygga de mest sårbara samhällsgruppernas ställning.

Portugal måste snabbt få ner underskottet, stärka tillväxten och konkurrenskraften inom alla statliga sektorer och anpassa den finansiella sektorn. Det innebär nedskärningar i basservicen, sänkta löner i statförvaltningen, stora förvaltningsomstruktureringar, utförsäljning av statlig egendom m.m. Samtidigt skärps övervakningen av åtgärderna.

Inkomsterna ska ökas genom att utvidga skattebasen.

Portugal har i denhär situationen inte många alternativ att välja mellan. De har kört sig själva in i ett hörn. Genom att verkställa saneringsprogrammet kan Portugal klara av att återställa sin ekonomi och samtidigt är chansen större för att krisen inte ska sprida sig vidare.

Idag har vi här i plenisalen fått höra krav om att Finland inte skall delta i räddningsoperationen. Sannfinnarna och vänsterförbundet har meddelat att de inte stöder stöden till Portugal. De är beredda att ta risken och ansvaret för följderna av det som sannolikt skulle följa av att stabilitetsprogrammet förfaller, dvs att krisen skulle sprida sig till Spanien och därifrån vidare till hela euro-området.

Också Finlands ekonomi skulle påverkas dramatiskt om en ny finanskris skulle uppstå. Senaste kris kostade Finland över 40 miljarder euro. Tack vare att Finland hade en stark ekonomi i det skede då krisen uppstod har regeringen kunnat motarbeta de negativa konsekvenserna genom att stimulera ekonomin med hjälp av ökad låntagning. Men som vi vet så skulle det vara omöjligt att klara av en ny finanskris idag på samma sätt, genom ökad låntagning för stimulansmetoder. Därför är det också med tanke på Finlands ekonomi och finländarnas ekonomi mycket klokare och mera ansvarsfullt att delta i euro-områdets gemensamma räddningsoperation, vars syfte framförallt är att förhindra en ny ekonomisk kris i Europa.

Finland beviljar inte villkorslöst stöd till Portugal. Euro-området beviljar inte vi-korslöst stöd till något land. Händelserna i Grekland, Irland och Portugal har inneburit att övervakningen och principerna för stöd och för den ekonomiska politiken måste ses över, bli öppnare och att de gemensamma reglerna görs mera bindande. Det är helt oacceptabelt att en del länder tagit de gemensamma reglerna med en klackspark medan andra följt dem till punkt och prick, så som vi Finland har en tradition av att göra.

Med tanke på framtiden är det tre saker som måste beaktas. För det första. Då det handlar om gemensamma regler som kommit till på demokratisk väg med gemensamma beslut så skall alla följa dem. För EU:s och euro-områdets trovärdighets skull finns det inte alternativ till detta. Därför får sådant slarv och slapphet som förekommit i Portugals ekonomi inte upprepas. Reglerna, övervakningen och följderna av missbruk och slarv bör skärpas. För det andra: Finland måste delta i stabiliseringsprogrammet för Portugal dels för att bära vårt ansvar inom euro-området i den uppkomna situationen och dels för att på det sättet försöka förhindra Portugals kris att spridas till Spanien och hela euro-området. För det tredje: Finland är beroende av den globala ekonomin inklusive EU:s ekonomi. Därför ska vi aktivt också i framtiden delta i utformningen av de gemensamma reglerna och se till att vår politik är sådan att vi uppfattas som trovärdiga och att vi i vår tur får gehör för de behov vi har i frågor som är särskilt viktiga för vårt lands ekonomi och välfärd.

Tal i plenum 24.5.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15