Svenska riksdagsgruppens budgetmotioner 2012

17.10.2011 kl. 15:08
Krigsveteraner, bistånd, miljö, väg- och järnvägsbyggen, integration och mentalvård är några exempel på ändamål som Svenska riksdagsgruppens medlemmar lämnat in budgetmotioner om inför den fortsatta riksdagsbehandlingen av nästa års budgetförslag. Sammanlagt handlar det om 46 motioner.

Gruppordförande Mikaela Nylander äskar två miljoner för rehabiliteringen av krigsveteraner och tre för basväghållningen. Hon motionerar också om telefonrådgivning angående våld i närförhållanden, högre anslag till arbetet mot våld mot kvinnor och för mentalvård. Vidare vill hon ha två miljoner för grundförbättring av Lovisa-Lahtis-järnvägen, en miljon för Borgå skärgårdsväg och en mindre summa för asfaltering av vägen Labby-Hindersby.

 

Första vice ordförande Ulla-Maj Wideroos vill möjliggöra sjukförsäkringsersättning för vaccin och höja anslaget för rehabilitering av krigsinvaliders makor och änkor.

 

Andre vice ordförande Thomas Blomqvist äskar 20 miljoner för basväghållningen och lika mycket för förbättring av riksväg 25 Hangö-Mäntsälä. Också han vill ha anslag för tre namngivna vägprojekt i Nyland. Han önskar också öka anslaget för landsbygdsrådgivning och ett mindre anslag för iståndsättning av byggnader vid Strömfors bruk.

 

Christina Gestrin yrkar på högre anslag för miljövårdsarbeten, för reduceringsfiske, för vattenförsörjning och skyddet mot översvämningar samt för Finlands Yrkesfiskarförbund. Fyra miljoner föreslår hon för psykiatriska tjänster för barn och ungdom och 100.000 euro till Folktinget.

 

Astrid Thors äskar sammanlagt cirka 3,5 miljoner, men föreslår samtidigt nedskärningar för det dubbla, sju miljoner. Hon vill finansiera programmet för att minska våld mot kvinnor med 1,6 miljoner och öka anslagen för integration med närmare en miljon. Finlands kulturinstitut i utlandet föreslås få närmare en halv miljon. Thors vill också ge pengar till organisationer typ marthorna som ger utsatta familjer råd om huslig ekonomi, och öka kvinnoförbundens statsanslag. Minskade anslag föreslår hon för det social- och hälsopolitiska utvecklingsprogrammet och för förvaltningens skyddade nätförbindelser.

 

Mats Nylund har det största antalet motioner, 12. Mest pengar vill han reservera för trafiksäkerhetsförbättring av stamväg 63 mellan Evijärvi och Kaustby, och för bankorsningen i Bennäs och elektrifiering av banavsnittet Bennäs-Alholmen. Vid sidan av några andra vägprojekt i Österbotten vill han också främja vattenförsörjningsprojektet i Jakobstad, Pedersöre och Kronoby, kartläggningen av sura sulfatjordar och forskningen kring växthusnäringen. Han vill också öka statsanslaget för 4 H, anslaget för byaverksamhet och anslaget för mer frukt och grönsaker i skolmaten.

 

Ålands ledamot Elisabeth Nauclér står för det största enskilda äskandet, 21 miljoner i tillägg till biståndsanslagen. Hon vill också anslå fem miljoner för att trygga Finnfunds verksamhet.

 

Lars Erik Gästgivars är sparsam, och har inlämnat bara en budgetmotion, i vilken han yrkar på 300.000 euro till Världsnaturarvet Kvarken.

 

Som en av regeringsgrupperna har Svenska riksdagsgruppen reell möjlighet att få en del av dessa motioner beaktade i budgetbehandlingen. Övriga motioner fungerar som påminnelser om angelägna ändamål som i fortsättningen borde beviljas ökade budgetanslag. De sittande ministrarna lämnar av tradition inte in budgetmotioner.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00