Svenska riksdagsgruppen: Nu avslöjas den sannfinska språkagendan

21.10.2011 kl. 09:07
Sannfinländarna har med sin skuggbudget bekräftat den äktfinska språkpolitik partiet står för, fastslår Svenska riksdagsgruppen i ett uttalande på torsdagen. Då budgetmotionen vill "rationalisera tvångssvenskan" och påtalar den nuvarande "tvångssvensklagstiftningens" kostnadseffekter föreslås ironiskt nog inga inbesparingar, utan en utredning som naturligtvis skulle kosta. Men den bakomliggande avsikten är uppenbar: att i strid med Grundlagen rubba svenskan som det ena av Finlands nationalspråk.

Då sannfinländarna vill ersätta svensk myndighetsservice med "tolkning på distans" och motiverar det med att metoden används "med andra språkgrupper" strider det mot de svenskspråkigas grundrättigheter. Det handlar ju inte om några privilegier, utan uttryckligen om grundläggande medborgerliga rättigheter, slår Svenska riksdagsgruppen fast.

Grundrättigheter kan aldrig mätas i pengar. Men då sannfinländarna påtalar att "tvångssvenskan förorsakar rikligt med indirekta kostnader för folkhushållet" bortser de från motsvarande ekonomiska fördelar av landets tvåspråkighet, inte minst i umgänget med det övriga Norden, som också är Finlands största handelspartner. Dessa fördelar är avsevärt större än kostnaderna. Sannfinländarna ifrågasätter med sin språkpolitik Finlands ställning som ett nordiskt land.

Svenska riksdagsgruppen utmanar sannfinländarna till gemensamma insatser till försvar för alla mindre språk i Europa, till vilka både finskan och svenskan hör.

Också sannfinländarnas krav på att börja beskatta allmännyttiga stiftelser är särskilt riktat mot svenskan, då sex av de tio stiftelser som räknas upp i motionstexten är svenskspråkiga. Utan både de svenska och de finska stiftelsernas och fondernas insatser för kulturen, utbildningen, forskningen, medicinen, organisationsstrukturen, hyresbostadsutbudet och så vidare skulle stat och kommuner tvingas betala mer för allt detta, påpekar Svenska riksdagsgruppen.

Sannfinländarna uppger att rättvisa är ett av deras övergripande mål. Men den rättvisan verkar vara ytterst selektiv. I skuggbudgeten föreslås lägre anslag för bistånd och för flyktingar och invandrare, och så ifrågasätts den mindre av de två nationella språkgrupperna. Var blev rättvisan, frågar Svenska riksdagsgruppen.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00