Wallin: Gymnasier och yrkesskolor bör hållas isär

19.11.2011 kl. 11:59
Gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen bör båda utvecklas som skilda utbildningsformer anser SFP:s ordförande, försvarsminister Stefan Wallin. Däremot bör gymnasier och yrkesskolor modigt se på olika samarbetsformer speciellt i glesbygden. Wallin framförde statsförvaltningens hälsning vid Finlands gymnasisters förbunds (Suomen Lukiolaisten Liitto) förbundsmöte i Åbo idag.

– Gymnasieutbildningen bör utvecklas skilt från yrkesutbildningen. På så sätt kan gymnasierna bäst uppfylla det allmänbildande uppdrag gymnasierna har. Finland behöver både skickliga yrkesmän och -kvinnor och högt utbildade akademiker. Men ingen vinner på att alla försöker vara allt på en gång, sa Wallin i sitt hälsningstal.

Regeringen har som mål att göra finländarna till världens kunnigaste folk fram till 2020. Enligt regeringsprogrammet ska Finland placera sig i täten bland OECD-länderna i jämförelser av kunnande, ett lågt antal elever som avbryter skolan och andelen unga och vuxna som har högre utbildning.

– Om vi vill höja kvaliteten på utbildningen måste utbildningens strukturer vara i skick och uppdaterade. Vi behöver livskraftiga och ekonomiskt stabila gymnasier, sa Wallin.

SFP

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00