Rätten att använda svenska inom social- och hälsovården bör tryggas

07.02.2012 kl. 14:21
Riksdagsledamot Christina Gestrin (SFP) frågar i sitt skriftliga spörsmål efter den ansvarige ministerns syn på hur regeringen kommer att genomföra åtgärdsförslagen som ingår i Ahtisaari-arbetsgruppens rapport. Gestrin undrar också hur den grundläggande språkliga rättigheten att använda finska och svenska säkras i den social- och hälsovårdsreform som regeringen bereder.
– Personer som lider av en fysisk eller psykisk sjukdom är speciellt beroende av vård på sitt eget modersmål. Problem har uppstått, då vårdpersonalen inte kunnat svenska och då det har saknats anvisningar och informationsmaterial på svenska, konstaterar Gestrin.

Ahtisaari-arbetsgruppen har i sin rapport gett åtgärdsförslag, så att de språkliga rättigheterna skulle verkställas i praktiken inom social- och hälsovården. Arbetsgruppen föreslår bland annat precisering av lagstiftningen, förbättringar i dataförvaltningssystemen och bättre övervakning av att de språkliga rättigheterna inom vården garanteras.

– Finlands regering har i sitt regeringsprogram förbundit sig att säkerställa tillgången till social- och hälsovårdstjänster både på finska och svenska, samt att genomföra Ahtisaari-arbetsgruppens åtgärdsförslag, säger Gestrin.
 

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00