Krisberedskap

18.02.2012 kl. 11:26
De senaste veckorna har jag haft minutprogram. I alla fall varje måndag till torsdag, då Försvarshögskolans landsomfattande försvarskurs fyllt mina dagar. Det har varit en intressant och intensiv tid. Under kursens gång har vi fått ta del av högklassiga föreläsningar och besökt både företag, ministerier och andra inrättningar. Resultatet är en komprimerad men ändå överskådlig blick av hur Finlands krisberedskap är uppbyggd.
Utmärkande för kursen är att deltagarna kommer från många olika områden; såväl representanter för näringslivet, forskare, tjänstemän, yrkesmilitärer som politiker deltar tillsammans i utbildningen. I Finland har vi ett nära samarbete mellan myndigheter och näringslivet vilket absolut är en styrka och en förutsättning för att vårt samhälle ska klara sig i en krissituation. Alla har sina viktiga uppgifter, och alla behövs.

Försvarsmaktsreformen var naturligtvis ett aktuellt tema på kursen, som togs upp både under föreläsningarna och i korridordiskussionerna. Behovet av en reform har varit uppenbart redan en längre tid, men på grund av de åtstramade budgetramarna blir det en betydligt häftigare start på reformen än vad många hade räknat med eller hoppats på. I slutändan handlar reformen ändå om att trygga ett trovärdigt försvar också i framtiden till rimliga kostnader. Utan nödvändiga förändringar nu skulle vi hamna i en alldeles ohållbar situation inom tio år. Samtidigt ska det erkännas att reformen inte kommer att vara lätt att genomföra. Speciellt viktigt tycker jag att det är att vi också under den svåra förändringsprocessen kan se till att försvarsviljan i vårt land inte försvagas.

För vår region var det glädjande att Nylands Brigad får fortsätta sin verksamhet i Dragsvik, och att spekulationerna om att brigaden skulle föreslås flyttas till Obbnäs visade sig vara bara spekulationer. Att den enda svenskspråkiga brigaden skulle läggas ned var inte ett alternativ eftersom man i regeringsprogrammet kommit överens om det ska finnas en sådan. Var den enheten skulle finnas var däremot inte givet. Jag är glad över att man också när förslaget utformades kom fram till att det inte är ändamålsenligt att flytta brigaden.

Trots att det gick bra för Nylands Brigad förstår jag de upprörda känslorna på de orter där garnisoner ska läggas ned, och oron bland den del av försvarsmaktens personal som direkt kommer att beröras av förändringarna. Det som jag däremot inte förstår är den hätska debatt och hårda kritik som uppstått för att Nylands Brigad får fortsätta sin verksamhet. På vissa håll låter det nästan som om en flyttning av verksamheten från Dragsvik till Obbnäs skulle ha gjort alla andra förändringar inom försvaret både överflödiga och onödiga. Så är det naturligtvis inte.

Inte heller förstår, eller känner jag igen, den bild som vissa riksdagskolleger målar upp av minister Wallin i massmedia. För mig hör Wallin definitivt till skaran av de mest sakliga, lugna och behärskade kollegerna i riksdagen. Att han har en vass penna som han gärna använder, och att han kan formulera sig både träffande, roligt, och ibland lite provocerande ändrar inte på min uppfattning om honom som en ytterst behärskad, kunnig och sakorienterad politiker.

Kolumn i Västra Nyland 18.2.2012

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00