Siffror och satsningar

01.09.2012 kl. 13:06
Varje sommar avslutas med en sifferexercis av större mått då regeringen samlas för att enas om förslaget till följande års budget. Denna veckas torsdag var de två dagar långa förhandlingarna över, och förslaget till statsbudget för 2013 är nu klart.
Debatten inför budgetrian kom till stor del att handla om en siffra: 0,7. Regeringen var oense om nyttan av att i lag slå fast antalet anställda i relation till antalet klienter. Till slut kom man överens om att inte införa ett krav på 0,7 vårdare per åldring, utan istället satsa på vården genom att sätta till 10 miljoner för uppfyllandet av äldreomsorgslagen, liksom 10 miljoner till för närståendevården, och genom att ta fram kvalitetsrekommendationer för hemvården och utveckla mätare för vårdkvaliteten. Dessutom kommer man att följa upp att den nuvarande rekommendationen på 0,5 vårdare per klient de facto följs överallt. Det är ett förnuftigt förslag i det här skedet.

Omsorgen och vården av våra äldre är en svår, men viktig fråga. Kostnaderna för vården växer hela tiden. Samtidigt är det självklart att vi vill och ska kunna garantera alla en god och värdig vård också på äldre dar. Ekvationen är inte lätt, men att enbart slå fast en schematisk siffra för ett mycket varierande vårdbehov är knappast lösningen. Viktigast av allt är att man kan trygga kvaliteten på vården, oberoende om det är hemvård, närståendevård eller vård på anstalt. Vårdbehovet varierar från person till person och med tiden. Kommunerna borde behändigt kunna flytta resurserna dit de behövs mest, allt enligt var behovet för tillfället är störst. En sådan här flexibilitet är svår att lagstifta, den priorteringen måste göras av kommunerna.

När Svenska riksdagsgruppen träffade människor på torget i Ekenäs förra veckan fick jag ett konkret exempel på hur varierande behoven kan vara. En äldre dam i rullstol hade själv avlönat hjälp för att ta sig ut på stan. Hennes budskap var att hon klarar sig bra hemma, men att hon behöver hjälp när hon ska ut och handla eller uträtta andra ärenden. Det har hittills inte gått att ordna från kommunens sida. Sett ur både hennes och hela samhällets synvinkel skulle det vara väl använda resurser att erbjuda henne och andra i samma situation den hjälpen.

En annan typ av satsning som regeringen gör i nästa års budget är att utöka anslaget för stöd till områden som drabbats av plötsliga strukturomvandlingar med 10 miljoner. Det här betyder att det finns tillräckligt med pengar för alla de orter som drabbats av garnisonsnedläggningar eller företag som gått i konkurs. Det här är mycket välkomna nyheter för Hangö och Raseborg som lämnat in en ansökan om stöd i och med FN-steels konkurs. Förhoppningsvis kan stödåtgärderna locka företagare att göra nya investeringar i området. Strukturomvandlingsstödet behövs, och är en av de få åtgärder som staten kan vidta just nu för att underlätta situationen.

Det direkta stödet från staten är ändå bara en del av lösningen. Även andra åtgärder måste vidtas för att vår region ska vara konkurrenskraftig och locka till sig företag. En bra satsning skulle vara att tidigarelägga elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan. Då kunde man märkbart förbättra Hangö hamns och redan existerande och framtida företags verksamhetsförutsättningar, och överlag stärka hela regionens utvecklingspotential.

Kolumn i Västra Nyland 1.9.2012

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30