Gruppanförande 6.2 2013

06.02.2013 kl. 15:27
Gruppanförande i remissdebatten om Statsrådets redogörelse för Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2012.
Riksdagsman Thomas Blomqvist.

Ärade talman,
Finlands försvar är vår gemensamma brand- och olycksfallsförsäkring. Var och en som har en sådan försäkring hoppas förstås att man aldrig behöver tillgripa den. Ändå är det få som skulle vara beredda att avstå från den. Man har den, bokstavligen, för säkerhets skull.

Det är lätt för Svenska riksdagsgruppen att omfatta de tre fundament vår försvarspolitik också enligt denna redogörelse bygger på: allmän värnplikt, ett territoriellt försvar av hela landet och fortsatt militär alliansfrihet.

Medan Sverige har avstått från den allmänna värnplikten har Österrike nyligen genom en folkomröstning beslutat hålla fast vid den. Finland har varken ekonomiskt eller försvarspolitiskt råd att följa Sveriges exempel. Ett försvar av hela landet förutsätter ett territoriellt försvar med trupper och reserver som är avdelta att ansvara för försvaret av de olika delarna av landet.

Den allmänna värnplikten och det territoriella försvaret är därför kopplade till varandra. Den allmänna värnplikten, med tillräckliga reservövningar och de frivilliga försvarsorganisationernas insatser, är också direkt kopplad till vår starka försvarsvilja. Värnpliktsutbildning och frivillig försvarsverksamhet på båda nationalspråken tryggar att den försvarsviljan är lika stark hos hela befolkningen.

Vår militära alliansfrihet hindrar inte ett fortsatt och utvecklat partnerskapssamarbete med Nato.

Ärade talman,
Svenska riksdagsgruppen är tillfreds med att regeringen i sin redogörelse har registrerat de behov av ökade resurser som försvaret behöver för att även från 2015 framåt kunna hålla fast vid de nämnda tre fundamenten. Försäkringsavgiften stiger på grund av att materiel föråldras och nya införskaffningar blir allt dyrare, som ett resultat av den militärteknologiska utvecklingen.

Men riksdagsgruppen är också väl medveten om att nästa regering i sitt program måste kunna anvisa de behövliga tilläggsresurserna. Om så inte sker, är det möjligt att ett eller flera av fundamenten måste omprövas. Detta vägval måste Finlands folk bereda sig på.

Ärade talman,
Sedan regeringen i december avgav redogörelsen har från svenskt håll initierats en debatt om att fördjupa det nordiska försvarssamarbete som de flesta också hos oss så varmt har förordat. Det svenska initiativet är välkommet. Sverige och Finland samarbetar redan kring bland annat övervakning av luftrum och havsområden, materiel, utbildning, övningar och internationell krishantering.

Samarbetet kan ytterligare utvecklas, inom Nordefco-ramen. Finessen med Nordefco är att det inte förutsätter att alla fem nordiska länder samarbetar kring allt, utan de länder deltar som anser sig ha nytta av respektive samarbetsform. Den nyaste av dessa är det taktiska transportsamarbetet NORTAT. Någon militärallians blir detta ändå inte.

Regeringen kommer separat att informera riksdagen om planerna på ett finländskt och svenskt deltagande i övervakningen av Islands luftrum, under några veckor nästa år. Svenska riksdagsgruppen meddelar redan nu sin beredskap att godkänna deltagandet, som ett odramatiskt komplement till de nuvarande gemensamma övningarna i luftrummet på Nordkalotten.

Ärade talman,
Även om det finländska försvarets huvuduppgift är och förblir att försvara Finlands territorium är deltagande i internationella fredsbevarar- och krishanteringsuppdrag en omistlig del av detta försvar, också med tanke på möjligheterna att upprätthålla den egna militära kompetensen.

Finland bör vara en aktiv partner i det internationella samfundet. EU-medlemskapet är en viktig beståndsdel i vår säkerhetspolitik, även om unionens utrikespolitik i allmänhet och beredskapstrupper i synnerhet inte har blivit riktigt vad vi väntade oss.

Ärade talman,
Lika viktig som militär krishantering är den civila krishanteringen, i både förebyggande och uppföljande syfte. I många konfliktområden finns ett skriande behov av Finlands specialkunnande då det gäller områden som god förvaltning och kvinnornas nyckelroll.

Där mänskliga rättigheter och särskilt minoriteters rättigheter inte respekteras, där är risken för väpnade konflikter stor.

Ärade talman,
Alla säkerhetshot är alltså inte militära till sin karaktär. Miljö- och klimathoten måste tas på allvar, innan de ger upphov till öppna konflikter med militära förtecken. Det gäller inte minst kampen om begränsade naturresurser, börjande med olja och rent dricksvatten.

Också cybersäkerheten måste ägnas allt större uppmärksamhet. Finland måste kunna skydda vitala funktioner såsom statsledningen, kritisk infrastruktur, sårbara ekonomiska sektorer och så vidare. Finland har uppställt som mål att 2016 vara en global föregångare inom beredskapen inför cyberhot, och det målet harmoniserar väl med satsningar på nya områden inom högteknologin som också öppnar exportmöjligheter.

Till försvarsberedskapen hör också en tillräcklig försörjningsberedskap, med allt från livsmedelsförsörjningen till egen produktion av försvarsmateriel.

Den gemensamma nämnaren för dessa faktorer är en bred säkerhetsuppfattning, som måste vara vägledande i dagens värld. Men det militära försvaret är och förblir kärnan och det sista låset också i en sådan bred försvarsstrategi.

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15