Regeringens balansprov.

15.02.2013 kl. 15:32
Regeringen Katainen står i mars inför sitt hittills måhända mest utmanande beslut, det om budgetramarna för de närmaste åren. Här prövas beredskapen att leva upp till löftena i regeringsprogrammet om att råda bot på underskottet i statsfinanserna och det så kallade hållbarhetsunderskottet.

Underskotten kommer inte att kunna elimineras bara med hjälp av den ekonomiska tillväxt som nu förutspås. Även om den ekonomiska utvecklingen väntas vända uppåt mot slutet av detta år, kan årets tillväxt bli negativ och någon återgång till en ekonomisk tillväxt på flera procentenheter per år är inte i sikte. Det krävs alltså åtgärder för att främja tillväxten.

För att underskottet i statsfinanserna ska kunna pressas ned till målet en procent av BNP krävs under de närmaste två åren balanseringsåtgärder på sammanlagt drygt två miljarder. Eftersom dessa enligt regeringsprogrammet till lika delar ska bestå av nedskärningar och inkomsthöjningar, skulle det förutsätta nedskärningar på över en halv miljard per år och likaså höjda inkomster på över en halv miljard per år. Det blir inte helt lätt, och nu krävs det mod som både biskop Björn Vikström och president Sauli Niinistö efterlyste i samband med att årets riksmöte öppnades.

För att råda bot på hållbarhetsunderskottet, som nu är uppe i 3,5 procent av BNP, krävs strukturella åtgärder. Blickarna riktas inte minst mot arbetsmarknaden, som måste ta det ansvar dess maktposition förutsätter. Om arbetskarriärerna förlängs med ett år – vilket med tanke på vår stigande medelålder vore enbart rimligt – kan närmare en procentenhet av detta underskott elimineras. Om sysselsättningsgraden kan höjas med en procentenhet kan det få en liknande effekt. Och om produktiviteten i den offentliga sektorn kan höjas med anspråkslösa en kvarts procentenhet blir effekten faktiskt ännu större.

Av arbetsmarknadsparterna förutsätts nu snabba och konkreta åtgärder för att höja, om inte själva pensionsåldern, så åtminstone den faktiska pensioneringsåldern. Deltidsarbete för äldre arbetstagare är en konkret metod i den riktningen. Sjukpensionssystemet bör också ändras så att det blir lättare att återvända till arbetslivet då den fysiska och mentala hälsan tillåter det.

Flexiblare arbetstider – och flexiblare dagvårdstider – kunde förmå småbarnsföräldrar att återvända snabbare till arbetslivet och därmed upprätthålla sin yrkeskompetens. Vi behöver också en reform av studiestödet, så att det möjliggör heltidsstudier och sporrar till snabbare utexaminering. Och vi behöver också fler invandrare, och effektivare åtgärder för att integrera dem i samhället och arbetslivet.

Av arbetsmarknadsparterna förväntas nu också största möjliga moderation i löneuppgörelserna. Vår konkurrenskraft i förhållande till nyckelkonkurrentländer som Sverige och Tyskland måste återställas.

Av arbetsmarknaden förutsätts också fördomsfrihet då det gäller att utveckla arbetslöshetsskyddet så att det sporrar till arbete. Den som plötsligt blir utan arbete ska ha ett starkt skydd så att inte hela familjens ekonomi raseras, men det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddets längd får inte utgöra en broms att ta emot ett nytt jobb som erbjuds.
Här har vi mycket att lära av våra grannländer Sverige och Danmark.

Regeringen måste för sin del fördomsfritt se över skattepolitiken så att statens och kommunernas intäkter tryggas, men utan att den ekonomiska tillväxten hämmas och sysselsättningen drabbas. Sänkta företagsskatter kan faktiskt mycket snabbt ge ökade skatteintäkter, inte sänkta, och framför allt gynnsamma effekter på investeringarna och därmed sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten – och även den vägen skatteintäkterna. Samfundsskatten borde sänkas, och skatten påläggas först då vinster tas ut ur företaget, och inte om de reinvesteras.

MIKAELA NYLANDER
riksdagsledamot (SFP)
ordförande för Svenska riksdagsgruppen
Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37